Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han kände det därför nästan som en lättnad att icke bli vald,
ty till striden i riksdagen skulle sällat sig striden mot hans
närmaste. Han skulle dock ej ryggat tillbaka för denna strid.
Han var också fast besluten att vid närmaste tillfälle åter
uppträda på skådebanan.
Den plan, han för länge sedan meddelat sin mor att
sätta sig i skriftlig och personlig förbindelse med fredsidéns
förnämsta målsmän, hade han nu satt i verket. Han
korresponderade med Hodgson Pratt och Randal Cremer i London,
Frédéric Passy och Simon i Paris, Franz Wirth i Frankfurt
a. M., Virchow i Berlin, professorn grefve Kamarowsky i
Moskwa, Teodoro Moneta i Milano, Ruggiero Bonghi och
Beniamino Pandolfi i Rom, Frederik Bajer i Köpenhamn och
general Turr i Budapest. Af denne sistnämnde erhöll han en
detaljerad redogörelse angående freds- och skilj edomsrörelsens
ställning i de olika europeiska staterna. Det fanns således åter
mycket nytt att skrifva in i det bekanta protokollet. Om
Rudolf tillhört riksdagen, hade han sökt ställa sig i spetsen
för en österrikisk afdelning af den interparlamentariska
föreningen. En sådan förening bildades på den
interparlamentariska konferens, som sammanträdde i Rom i november 1891,
och Rudolf hade då på allt sätt sökt väcka intresse för saken.
För öfrigt var och förblef han en fiende till
förenings-väsendet. Martha hade lagt honom på hjärtat, att bästa sättet
att förverkliga Tillings idéer vore att till Österrike söka
öfver-flytta den internationella rörelse, med hvars förkämpar han så
ifrigt korresponderade. Han borde försöka att äfven i Wien
bilda en förening, hvars medlemmar sedan kunde deltaga i de
årliga kongresserna. Men för något dylikt kunde han ej
bestämma sig. Han var icke — som så många människor bli
efter flerårig vana — trött på föreningsväsendet, ty han ägde
ingen erfarenhet däri; nej, han hyste endast en viss misstro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
