- Project Runeberg -  Marthas barn /
145

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att hon nu i detta uppslagna häfte skulle finna många tankar,
hvilka voro riktade till henne, att dessa blad till henne skulle
hviska ord om glödande varm kärlek . . .

»Ja, läs ni, fru grefvinna!» sade Hugo. »Det skall bli
egendomligt och — lärorikt att från er mun höra dessa mina
verser; jag skall då bättre kunna bedöma ordens klang, än om
jag själf läser dem . . . Alltså, om ni icke tycker det är för
tråkigt, fru friherrinna...»

»Jag?» utropade Martha lifligt. »Tvärtom, jag är mycket
intresserad — läs, mitt barn!»

Sylvia satte sig närmare lampan och började att läsa.
Hugo lutade sig tillbaka i fåtöljen, så att han satt med
huf-vudet i skuggan af lampskärmen; hans blick var oafbrutet
riktad på Sylvia, hvars minspel noga och uttrycksfullt följde
röstens olika skiftningar. Hennes melodiska stämma antog
ibland en vek skälfvande ton och höjde sig ibland till
lidelsefull styrka, men hennes framställningssätt var icke
deklamatoriskt utan afspeglade en naturlig, väl behärskad rörelse.

Med stort intresse lyssnade Martha till styckets innehåll;
med ännu större intresse observerade hon sin dotter.

Sylvia fann icke — som hon trott — i dessa verser
några särskildt till henne riktade ord, ty kärlek och dylika
saker förekommo icke, men hon fann ett språk af högre
lyftning och större skönhet, än hon någonsin väntat.

Än var detsamma kraftigt och malmrikt som klang af
trumpeter, sedan åter mildt och söfvande som vattnets
skvalpande från en af månens glans begjuten springbrunn, än
yrande gladt som mainadernas dans, än tungt och dystert som
begrafningsklockornas klämt; så växlade rytmer, så var den
ena strofen fogad till den andra i sällsamma nya
ordsammansättningar; än var skildringen af djupt glödande färg — än af
matt skimrande glans. Och denna lysande språkliga dräkt var

io

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free