Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barn att icke mer mottaga denne unge man... Du är Fredriks
dotter ... I kyskhet måste du vandra din väg genom lifvet.»
Den unga kvinnans inre kom i uppror. Var hon icke
först och främst sig själf — och först i andra rummet dotter
till den eller den? Men hade äfven hon själf — om hon
också hyste den mest djupa beundran för denne unge diktare
— hade hon därför någonsin tänkt att uppoffra sin kyskhet?
Bli Bressers älskarinna — ? Denna tanke uppsteg nu för första
gången i hennes inre. Hon kände förvirring, blygsel. Det
var en tanke, som måste förjagas, som icke fick tänkas till
slut . . .
Martha fortfor:
»Din far är död — men hans lifs gärning fortlefver.
Vi tre, Rudolf, du och jag, äro arfvingar till densamma och
böra sorgfälligt vårda den. Ingen skugga får falla på vårt
namns heder, ty en sådan skugga skulle äfven fördunkla vår
sak. Men icke på grund häraf, utan för din egen skull
anropar jag dig att i kyskhet vandra genom lifvet».
»Det vill jag ju», svarade Sylvia med högburen panna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
