Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverflyttade hon alla dessa kära minnen från sin aflidne make
— taflor, böcker, möbler — med hvilka hon städse omgaf sig.
I ett afseende var det henne till och med kärkommet
att få resa från Brunnhof. Denna plats erinrade henne för
mycket om den sorg, hon sist upplefvat, om den stackars
unga fruns och hennes käre lille sonsons död. Hon hade så
innerligt fäst sig vid gossen; hon hade krönt hans hjässa med
så vackra framtidsförhoppningar. Hans ungdom och
mannaålder skulle tillhöra det tjugonde århundradet, han skulle lefva
i nyare, bättre tider. Han — arfvingen till Fredriks och
Rudolfs idéer — skulle väl få bevittna deras seger; han skulle
fullborda det hans far begynt. Dessa drömmar hade skingrats,
förintats . . . Hvarje plats i trädgården, där den lille lekt, hvarje
rum i huset, där hans klara lilla stämma genljudit, hela
Brunnhof, hvars framtida herre han skulle blifvit, var fylldt med
smärtsamma minnen. Hon lämnade det icke ogärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
