- Project Runeberg -  Marthas barn /
175

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ers excellens», vände sig Rudolf till herr von Rels,
»ert bravorop kommer ni måhända att taga tillbaka, när jag
säger, att till dessa samma af mig afskydda saker äfven hör,
nej, icke äfven, utan framför allt hör militarismen. Och icke
endast, som våra slappa liberaler låta påskina, det militära
systemets utväxter och öfverdrifter, utan öfver hufvud taget
allt detta organiserade mördande som rättsmedel. Det vill jag
hädanefter helt öppet uttala, utan omsvep — äfven till en
generalfålttygmästare. Fri är endast den, som säger, hvad han
tänker. Genom min afsägelse har jag köpt mig en viss frihet.
Jag begagnar mig nu af densamma.»

»Bravo!» ropade Kolnos och Bresser. Herr von Rels
sprang upp: »Förlåt...» började han med upprörd stämma.

Men de andra ropade: »Af bryt icke 1» Och generalen slog
sig åter ned på sin stol.

»Det är jag, som bör be om förlåtelse, ers excellens»,
sade Rudolf; »det var icke min afsikt att såra er. Det, man
yttrar om en institution, är icke ämnadt dess särskilda
representanter. Glöm icke, att allt, hvad jag så i ord som handling
verkar för krigets bekämpande, öfverensstämmer med en tapper
soldats, Fredrik Tillings, sista vilja. Det jag gjort bevisar
tillräckligt, hur allvarligt jag tager min uppgift, min förestående
strid. I densamma får man icke rygga tillbaka för
nödvändigheten att anfalla motståndaren. Mitt vapen är ju endast det
talade och skrifna ordet. Frimodigt och uppriktigt vill jag
begagna detsamma. Med andra ord: jag vill städse endast säga
det, jag själf anser sant — men utan all hänsyn, utan allt
öfverseende. Att man skulle dölja sin verkliga åsikt endast
för att skona andra — det är vanligen endast en
förevändning. Man vill skydda sig själf för obehag, skona sig själf;
man vill icke förtörna de andra, icke för att bespara dem
vrede, utan för att icke själf nödgas utsätta sig för denna vrede.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free