Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV.
Sylvia satt i en parkettloge på Burgteatern — ensam. Hon
höll programmet i handen.
»För första gången:
Dm slocknande stjärnan.
Sagospel i ryra akter af Hugo Bresser.»
På morgonen hade hon af diktaren erhållit ett paket
böcker från Dresden. Bresser hade rest dit för att öfvervara
generalrepetitionen af sitt skådespel, hvilket samtidigt skulle
uppföras där och i Wien. Emellertid var premiéren på
Burgteatern den viktigaste; han ämnade därför återkomma i dag
med sextåget.
Ofvannämnda paket innehöll äfven diktsamlingen »Till
henne». »Jag hade icke ämnat sända er dessa sånger», skref
han, »förrän jag nått världsrykte, på det denna min hyllning
skulle bli er mer värdig. Men nej — jag vill icke vänta
så länge. Hvem vet, om jag någonsin når världsrykte ?. . .
Och icke allmänheten — er har jag utnämnt till min
domar-inna. Hvad jag i hennes ögon är, hvilken jag besjunger,
det fäller utslaget. Och hon skall icke kunna helt bedöma
mig, om hon icke känner de dikter, som framsprungit ur
mitt innersta, som jag skrifvit med mitt hjärteblod — som
jag måste skrifva.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
