Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Teater och konst» — de egentliga recensionerna pläga först
stå införda någon af de följande dagarna — men redan i dag
konstaterades i alla tidningar den fullständiga framgången, och
författaren till »Den slocknande stjärnan» hälsades själf såsom
en lefvande, på diktens himmel uppgående, strålande stjärna.
För Sylvia voro dessa kritiker en vederkvickelse. Hon
njöt af dessa loford, såsom hade desamma stadfäst hennes kärlek.
Och hvad skulle nu ske? Länge satt hon så, fördjupad
i tankar. Resultatet af denna hennes tankegång blef, att hon
till Hugo skref en biljett af följande lydelse:
»Jag önskar, jag befaller er att icke på åtta dagar söka
träffa mig. Ni skall snart få förklaring.»
Sedan ringde hon på sin kammarjungfru, klädde sig, lät
spänna för och for till sin mor.
Friherrinnan Tilling, som på grund af en stark förkylning
måste hålla sig inne och därför varit förhindrad närvara vid
gårdagens föreställning på Burgteatern, höll just på att läsa
tidningarnas kritiska granskningar; det intresserade henne mycket,
huruvida sonen till den trogne gamle familjevännen skördat
framgång. Hon satt i en fåtölj vid den sprakande brasan och
hade ett litet bord med tidningar bredvid sig. När hon fick
se sin dotter, utropade hon gladt:
»Ah, är det du, Sylvia! Det var snällt af dig — du
kommer för att se efter hur det står till med mig. — Mycket
bättre. — Jag har just läst om Bressers stycke ... Du var ju
där. Berätta hur det vari Men hvad går åt dig? Du ser
så egendomlig ut, så högtidlig...»
Sylvia hade hastigt tagit af sig hatt och kappa; hon var
blek och tydligen mycket upprörd.
»Hvad som går åt mig? Du skall strax få veta det. . .
Och hur stycket var? Underbart! Hugo är ett snille. Jag
tillber honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
