Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som mest intresserar mig — långsamt, men säkert utvecklar
sig. Vid den internationella foreningens sista konferens i Bern
uttalade förbundspresidenten Schenk följande ord: »Det gläder
mig att här se så många folkets representanter, hvilka höja
sin röst för inrättandet af en fredsdomstol och allmän
afväp-ning. Ännu mer skulle det glädja mig, om officiella ombud
för regeringarna ville sammanträda till en konferens och
behandla samma fråga. Och en sådan kommer att bli verklighet.»
Månne denna spådom kommer att gå i fullbordan? Så
mycket vet jag dock, att tanken på en tillbakagång i denna
allmänna rustningstäflan redan trängt in i kabinetten. Lord
Salisbury har helt nyligen utarbetat ett privat dokument, i
hvilket Europas årliga kostnader för militären äro i detalj
uträknade. Där visar det sig t. ex., att staterna Frankrike,
Tyskland, Osterrike-Ungarn, Storbritannien, Spanien och Italien
under åren 1882—1886 enbart för militära ändamål utgifvet
en summa af 974,715,802 £. Denna promemoria var
ursprungligen afsedd uteslutande för engelska regeringen, men
lord Salisbury gaf tyske kejsaren del af densamma. Denne blef
så frapperad, att han enskildt yttrade, att han ville
sammankalla en europeisk konferens i ändamål att öfverväga de
praktiska åtgärder, man i den allmänna fredens intresse borde
vidtaga. Den halfofficiella pressen erhöll befallning att ställa
frågan under diskussion. Jag kommer ihåg, hur året 1890
medförde ett formligt publicistiskt fälttåg angående detta ämne.
Planen upptogs illa i Frankrike, där man åberopade sig på
Elsass-Lothringen som ett hinder, det där uteslöt hvarje tanke
på afväpning. Den tyske kejsaren lät då frågan falla. Men
sådana idéer pläga efter en tid åter upptagas, om också icke
på samma, så på ett annat ställe. Idéer äro — kraft, därför
lika grobara och oförstörbara som materien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
