Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom — jämte mig — ilade till hans sjukläger och jämte
mig stannade hos honom, till dess han dragit sin sista suck.
Det som nu följde var hjärtslitande. Ack, jag har ju
under mitt på pröfningar så rika lif genomgått så många
smärsamma stunder, orsakade af den obarmhärtige
tragedidiktaren döden. Hvilka lidanden såg jag icke på de böhmiska
lasaretten, under koleraveckan i Grumitz och så min älskade
makes afrättning . ..! Slutligen de hårda slag, som drabbat min
Rudolf — men aldrig trodde jag, att jag ännu en gång skulle
nödgas bevittna en dödsstund, hvilken för mig skulle
uppenbara en så fiillkomligt ny slags sorg. Allt är ju nu öfver —
Gud vare lof! — alltså kan jag tala därom. Samma ögonblick
som hennes hjärtas utkorade rycktes bort, greps Sylvia af en
så gränslös förtviflan — att somliga rent af ansågo det vara
vansinne. Hon måste föras till en anstalt för nervsjuka och
under sex månader hållas under den mest stränga bevakning;
mer än en gång försökte hon kasta sig ut genom fönstret
eller slå hufvudet mot väggen. Det var icke medvetna
själf-mordsförsök, utan anfall af vanvett. Så småningom försvann
emellertid hennes andliga mörker, och dessa häftiga utbrott af
sorg lämnade rum för ett stilla svårmod. Timmatal kunde
hon gråta vid mitt bröst — jag besökte henne naturligtvis
dagligen. Efter ytterligare två månader kunde hon som frisk
lämna anstalten, och sedan dess bor hon hos mig.
Fortfarande är hon mycket melankolisk. — Men hon är ju ännu
ung; jag hoppas på tidens helande förmåga; måhända kan
ödet ännu skänka henne tröst. . .
Hennes skilsmässa är verkställd. Tyvärr på ett sätt, som
vore endast hon den skyldiga. Anton har nyligen gjort sin
sångerska till grefvinna Delnitzky. Hon har lämnat teatern,
och de två bo nu på den egendom, som Anton redan för flera
år tillbaka skänkte henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
