Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och Rudolf? Denna fråga hade ni helt säkert ställt till
mig, om jag muntligen meddelat er allt det ofvanstående, ty
ni vet ju, att bägge mina barn städse i lika hög grad varit
föremål för mina tankar och omsorger. Ni kan öfver hufvud
taget läsa i djupet af min själ, Kolnos, och har städse förstått
mig så väl — till och med den gången, då ni för ett
ögonblick öfverlämnade er åt en villfarelse. Till och med då
begrep ni, hvarför det icke kunde bli så . . . Dock därom
skulle vi egentligen aldrig tala. Förlåt, att jag där vidrörde
något, som kanske är er pinsamt! Men jag räknar det som
ett af mina mest ljusa minnen.
Alltså Rudolf? Dagen före duellen hade han rest från
Wien och fick först några dagar senare genom tidningarna
kännedom om den. Om Sylvias tillstånd visste han intet. Jag ville
icke underrätta honom, emedan jag visste, att han var tvungen
fullgöra vissa öfverenskommelser, som han ingått, och jag ville
icke för honom försvåra denna uppgift. Men han erhöll från
annat håll meddelande därom. Då frigjorde han sig från sina
förbindelser och ilade till mig. Att söka bistå mor och syster
i deras sorg och olycka, det ansåg han som sin första plikt.
— Och i sanning, hans närhet har gjort mig godt.
Äfven en annan för mig kär person har visat mig mycket
deltagande och på alla sätt sökt trösta och uppmuntra mig; det
är Cajetane Ranegg. Så snart jag var ensam, kom hon till
mig, men befann sig Rudolf i mitt sällskap, gick hon åter.
Det väckte till och med allmän uppmärksamhet; hon undvek
honom så godt hon kunde. Att hon har honom kär, har jag
redan länge vetat. . . Det har jag ju också sagt till er och
likaså min önskan, att han skulle hemföra henne som brud,
men han vill icke höra talas om något nytt giftermål.
När Sylvia fullständigt tillfrisknat, flyttade vi till mitt
gamla Grumitz, som jag så försummat för Brunnhofs skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
