- Project Runeberg -  Marthas barn /
329

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

själfklart, att de nu samman skulle fortsätta promenaden. En
känsla af lycka, men på samma gång af bäfvan
genomströmmade den unga flickans inre. Hon kände fortfarande samma
vemod, ty hon visste ju, att hon älskade utan hopp.

Rudolf började tala om sin mor. Det var dock den
fråga, som mest intresserade honom. Skulle hon bli frisk

eller icke? Och vissheten, att denna flicka vid hans sida
var genomträngd af öm tillgifvenhet för den sjuka, gjorde
henne kär och dyrbar för honom — mer än kännedomen
om hennes böjelse för honom själf. Men äfven den var honom
ljuf. Älskad af henne — för första gången, sedan han lärt känna
Cajetane — orsakade denna tanke honom en känsla af tacksam
ömhet. Han tryckte hennes arm till sig och stannade.

»Kära Cajetane», sade han innerligt. Han kände sig så
varm om hjärtat.

Men nej, han fick icke inge henne några falska
förhoppningar. Med våld ryckte han sig lös ur denna ömma
sinnesstämning, och i det han gick vidare, yttrade han i
förändrad ton:

»Nu måste vi gå in . . . Jag vill ännu en gång höra hur
det står till däruppe. Och ni?. . . Stannar ni kvar härute?»

Hon släppte hans arm.

»Ja, jag stannar... God natt!»

»Alltså farväl! Vi träffas i morgon.»

Han skakade hand med henne och aflägsnade sig hastigt.

Cajetane vände om och hade snart försvunnit i de mörka
alléerna. Violernas doft var nu ännu vältaligare än nyss.
Denna lilla episod hade fördubblat styrkan af hennes känslor;
hon var dubbelt förälskad och — i motsats till den korta
sällhet, som hans plötsliga värma väckt inom henne och hans
därpå följande köld så hastigt förjagat dubbelt olycklig.

•f»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free