Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Tjugofem år, av Linkoln Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tio medlemmar voro härtill berättigade och ett belopp av femhundra kronor
kunde således lämnas. Jämfört med den pension svenska staten ger sina
medlemmar vid 65 års ålder är beloppet aktningsvärt, och någon motsträvighet hos
de tio pensionärerna att vid jultiden anamma femtiolappen har icke försports.
Vid beslutets fattande om utgående av denna pension, d. v. s. vid slutet av
1930, hade fonden en behållning av kr. 13,447:05, som tillkommit genom
överföring vid varje årsskifte av tre fjärdedelar av klubbens kassabehållning. Skulle
behållningen i viss grad nedgå kan pensionens utdelning enligt stadgarna inställas.
Huruvida denna fond skall få den omfattning, som en av talarne vid beslutet
om saken önskade, får framtiden utvisa.
Fonden har i övrigt tagits i anspråk med utbetalande av bidrag till behövande
kolleger eller vid dödsfall, med belopp från femtio till etthundra kronor.
Tillsammans har dock under de gångna femton åren ej utbetalts mera än 400 kr. för
nämnda ändamål. Vid årsskiftet 1931—32 hade fonden en behållning av
kr. 14,706: 19.
Till fonden kunna givetvis donationer göras, och blott därigenom kan man
vänta sig att en raskare tillväxt av densamma kan komma att ske. Ett frö är
sått och har redan börjat gro, det beror av den framtida vården, arbetet och
omtanken huru god skörden kan bli.
KLUBBENS TRYCK
Man skulle kunna tro att en boktryckaresammanslutning skulle allt ifrån sin
begynnelse vara omsorgsfull med sitt tryck, ge ut uniforma kallelser och vårda
sig om att ha detta fullt »up to date». Så har emellertid åtminstone för
Stockholms Boktryckareklubbs del ej varit händelsen. De första kallelserna voro
mycket varierande i form och utseende, kort, cirkulär, anmaningar, kvittenser
å årsavgifter etc. kommo i mycket skilda format, och först efter ett par år började
man ta upp tanken på en egen publikation, »Meddelanden», som man efter
Svenska Boktryckareföreningens mönster ville kalla den.
I november 1909 tog man emellertid upp frågan och resultatet blev ett i
kvartoformat hållet fyrasidigt »Stockholms Boktryckareklubbs Meddelanden»,
däri klubben presenterades och styrelsen namngavs: G. W. Wilhelmsson, F. W.
Andréen, G. C. Gustafson, Linkoln Blom och Ludvig Sundberg, varav den
sistnämnda var redaktör, men redan i det tredje numret som styrelseledamot ersatt
med Carl Lagerström. Det första numret har vidare en anmälan av L. S., en
artikel om »Vår prislista» av L. B., vari upptogs de 46 tryckerier som
undertecknat klubbens prislista, och uttalas en önskan om att det övriga 50-talet
tryckerier i huvudstaden måtte ansluta sig. »Det är inga överdrifter det är
fråga om, det är en existensfråga det gäller: att ta betalt för vad vårt arbete är
värt», heter det däri till sist. Under rubrik »En ny tidning —» kåserar JoLiAl
(Linkoln Blom) om det nya organet och påvisar att adelsklubben har sitt julblad,
plåtslagarna sin tidning, restauratörer, grosshandlare sina organ, tobakshandlare,
dövstumma, teaterartister, frikyrkliga och många andra likaså, men boktryckarne
äro sparsamt försedda därmed Nu blir detta blad »de småmellanstora boktryc-
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
