Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Vad veta vi om Stockholms förste boktryckare? av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De typer, som kommit till användning i Uppsalamissalet, äro
en stor s. k. kanontyp, en större och en mindre missaltyp, samt
några stora initialer och flera uppsättningar mindre lombardinitialer.
Den mest karakteristiska av dessa olika typer är den större
missaltypen, vilken också spelat den största rollen, när det gällt att
identifiera tryckaren.
Denna typ är fullständigt egenartad och återfinnes endast på
några ställen i ett avlatsbrev utställt av den påvlige avlatskrämaren
Bartholomäus Camerinus, vilken utsänts till de nordiska länderna
för att samla pengar till korstågen mot turkarna. Av detta finnes
ett exemplar i Riksarkivet, varjämte riksbibliotekarie Collijn 1907
fann icke mindre än 7 exemplar i en något avvikande version
inklistrade i ett gammalt bokband i Lübeck. Detta avlatsbrev är
daterat MCCCCLXXX (1480) men efter detta årtal följer ett
mellanrum, vilket visar att årtalet var avsett att kompletteras för hand.
Exemplaret i Riksarkivet är också daterat den 22 augusti 1485. Av
vissa historiska skäl måste avlatsbrevet vara tryckt efter den 14
oktober 1483. Detta brev är tryckt med samma typer, som använts
av Snell i den lilla skriften om Rhodos belägring, Odense 1482. Vi
kunna därav draga den slutsatsen, att Snell även tryckt avlatsbrevet,
och eftersom han lämnade Lübeck i början av hösten 1483, bör detta
ha skett i Stockholm. Bartholomäus Camerinus ankom till Stockholm
i oktober 1484. Härav kan dragas den slutsatsen, att avlatsbrevet
tryckts efter denna tid och före 1485, då det i Riksarkivet bevarade
exemplaret är daterat.
Som ovan anmärktes förefanns nu en överensstämmelse mellan
en av typerna i missalet och rubriktyperna i avlatsbrevet. Härav
kunna vi med en viss grad av sannolikhet sluta att Snell även utfört
detta tryck. Vissa omständigheter kunna stödja denna hypotes.
Under sina forskningar rörande det gamla biblioteket i
fran-ciskanklostret på Riddarholmen gjorde riksbibliotekarien Collijn en
del viktiga fynd. I pärmarna till en handskriftsvolym fann han
nämligen ett makulerat exemplar av bl. 120 av missalet, och i en
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
