Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Vad veta vi om Stockholms förste boktryckare? av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jönsson). Denne var på 1480-talet föreståndare för
franciskan-klostret på Riddarholmen och gjorde sig mycket förtjänt om dess
boksamling. Han stod dessutom i nära personligt förhållande till
ärkebiskopen. Då han vidare hade många förbindelser med Danmark
— han hade studerat i Lund och tjänstgjort som lärare i Randers —
är det icke otroligt att det var han som fått reda på Snells verksamhet
i Odense och därigenom kommit på tanken om hans inkallande.
Snells officin hade antagligen sin plats i klostret och det är
möjligt att han, som även var bokbindare, hjälpt till vid den
om-bindning av klostrets boksamling, som föranstaltades av Kanutus
Johannis. En del av pärmstämplarna på de i klostret utförda banden
äro av lybskt ursprung.
Snell påbörjade antagligen omedelbart arbetet med missalet,
vilket icke gärna kunnat avslutas förrän i slutet av 1484. Dessutom
tryckte han en del böcker på eget förlag, varav två äro kända, den
lilla latinska grammatiken och Dialogus. Slutligen utförde han i
slutet av 1484 ett avlatsbrev för den påvlige avlatskrämaren
Camerinus.
Redan detta år måste Snell återvänt till Lübeck, vilket vi kunna
sluta av uppgifter i skattelängderna. Något tryck från hans senare
tid i Lübeck känna vi icke med säkerhet. Möjligen upphörde han
med egen boktryckarrörelse. En del av hans typmaterial har
återfunnits i böcker utgivna av den store Lübeckförläggaren Hans van
Ghetelen, varför han torde gått i dennes tjänst. Sannolikt är också
att han huvudsakligen ägnat sig åt bokbinderi. Makulatur av hans
Stockholmstryck hava återfunnits i band bundna i Lübeck vid denna
tid. I skattelängderna kunna vi följa honom till 1519. Huruvida
han fortfarande levt kvar i Lübeck efter denna tid, veta vi icke, ty
några skattelängder för den närmast följande tiden hava icke
bevarats till vår tid.
Vid sin avresa från Stockholm 1484 kvarlämnade Snell en del
av sitt typmaterial, vilket övertogs av Uppsala domkapitel. Utökade
med typer från Bartolomäus Ghotans tryckeri, begagnades de
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
