Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Ett bidrag till diskussionen om typografisk stil, av Einar Lenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL DISKUSSIONEN
OM TYPOGRAFISK STIL
AV EINAR LENNING
D e senaste åren i typografiens historia hava genljudit av häftiga
meningsbrytningar kring vad som här tillsvidare må benämnas med
sitt vanligaste namn: den nya stilen. Denna har åtminstone sedan år
1927 stått i medelpunkten bland de aktuella yrkesspörsmålen, både
i facktidskrifterna, svenska såväl som utländska, och vid
fackmännens sammankomster, under det att de tekniska och ekonomiska
frågorna kommit att skjutas något åt sidan. Ett likartat förhållande
har även gjort sig gällande på andra produktionsområden, där tidens
nya formprinciper framträtt, d. v. s. inom snart sagt hela den nutida
nyttokonsten, men knappast någonstädes så markant och så varaktigt
som inom typografien. Icke ens inom byggnadskonsten, där den nya
stilen dock kan sägas hava fått sitt upphov, har densamma blivit
behandlad som den rena formfråga den vanligen utgjort i
typografiska kretsar utan mera som ett resultat av de tekniska och
sociala strävanden, som arkitekterna funnit sig böra följa. Och icke
heller inom sådana branscher, där den nya stilens yttringar
väsentligen haft modets karaktär, har den i och för sig brukat vara
någon viktig fackfråga annat än i den mån den kunnat utnyttjas till
att stimulera publikens intresse och främja varuförsäljningen. Vare
sig den nya stilen sålunda blivit ett uttryck för vissa praktiska
strävanden eller varit ett medel att uppnå vissa ekonomiska syften
har den stått i nära samband med dessa centrala realiteter — utom
i typografien, där diskussionen kring de nya formerna hittills i
största utsträckning kan sägas hava varit av rent akademisk natur.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
