Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser om gammalt och nytt - Det typografiska systemets yngsta skede, av I. W. Fischerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa bestämmelser, men vid något särskilt mått ansåg man sig
knappast behöva taga hänsyn till.
Utvecklingen har väl så gått framåt tills officinen hade ett
större förråd olika typstorlekar, vilket antagligen skett genom
stegvis fördubbling av de mindre graderna. Sålunda uppstod en
storleksskala, som säkert tillfredsställde de olika kraven på typstorlekar,
och för att skilja dessa från varandra gav man dem rena
tillfällighetsbenämningar, vilka delvis ännu i dag finnas bibehållna.
Så götos exempelvis för ett av Ciceros arbeten en särskild grad,
som sedan fick namnet cicero. Typstorlekarna för bibeltexterna
kallades helt enkelt text och kägeln för Corpus juris fick behålla
förkortningen korpus. Tertia har i något dåtida stilgjuteri varit en
tredje mellanstorlek och graden mellan cicero och tertia fick
förklarligt nog det tyska ordet för begreppet mitt emellan, alltså mittel.
Den minsta typgraden, som kunde framställas av ett dåtida
stilgjuteri, kallades helt enkelt petit och när man senare överträffade
denna med ytterligare en
mindre grad fick den gå
under den ärofulla
benämningen nonpareille. Några
direkta bevis för dessa
benämningars ursprung torde
väl knappast föreligga, men
man vet säkert att de voro
i bruk i Tyskland under
1600-talet.
Vad den rena
stilgjuteri-tekniken beträffar har man
naturligtvis under dåtida
förhållanden knappast
kunnat ernå helt felfria resultat,
då inställningen skedde
genom att man helt enkelt tog
Ett stilgjuteri under iy:e århundradet.
Efter ett träsnitt av Josl Amman.
III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
