y&src=nfco/0262"
>(history)</a>
<br>Denna sida har korrekturlästs <b>minst en gång</b>.
<a href="/rc.pl?action=diff&amp;src=nfco/0262"
>(skillnad)</a>
<a href="/rc.pl?action=history&amp;src=nfco/0262"
>(historik)</a>
<p>
<b>Eklund</b>, <span class="u">Oskar Gustaf</span>, nykterhetsifrare, politiker,
<br>f. 8 juli 1861 i Arboga, är boktryckare i Stockholm
<br>sedan 1883 och är sedan 1900 verkställande direktör
<br>i A.-b. Svenska nykterhetsförlaget. Han har varit
<br>redaktör af &quot;Blå bandet&quot; 1883-88, &quot;Svenska good
<br>templar&quot; 1881-87 och &quot;Reformatorn&quot; 1888-1906
<br>samt fr. o. m. 1920. E. införde 1883 Blå bandet i
<br>Sverige, var 1906-09 chef för godtemplarordens svenska
<br>storloge och är sedan 1920 medlem af godtemplarordens
<br>internationella råd. Han var 1894-1905 led. af Andra
<br>kammaren och 1910-18 af Första samt tillhörde en stor
<br>del af sin riksdagstid bevillningsutskottet och den
<br>frisinnade riksdagsgruppens förtroenderåd. E. var
<br>medlem af den 1911 af regeringen tillsatta
<br>nykterhetskommittén och tillhörde 1906-12 Stockholms
<br>stadsfullmäktige, där han under flera år var
<br>medlem af beredningsutskottet. E. var en bland
<br>initiativtagarna till och 1896-1908 ordf. i liberala
<br>valmansföreningen (se d. o.). Som riksdagsman tog
<br>han särskildt verksam del i arbetet för förbättrad
<br>nykterhets-, försäkrings- och föreningslagstiftning
<br>och var en af de utaf K. M:t utsedde sakkunnige för
<br>utarbetning af förslag till lagstiftning rörande
<br>understöds- och sjukkasseföreningar. Han är en af
<br>den moderna nykterhetsrörelsens i Sverige banbrytare.
<br> W. S-dt.
<br>
<br><table class="ic"><tr><td style="text-align: center;"><a href="javascript:ShowPopUp()"><img src="/img/broken.png" alt="illustration placeholder" title="illustration placeholder"></tr><tr><td> </tr></table>
<br><b>*Eklund</b>, <span class="u">Johan Alfred</span>, har under de senaste
<br>årtiondena utgjort en af förgrundsfigurerna i
<br>det svenska kyrkolifvet och detta icke blott på
<br>grund af sin ämbetsställning. Jämte E. Billing och
<br>M. Björkqvist har han varit en af de främste bärarna
<br>af den kyrkliga väckelse, som gått under namn af
<br>&quot;ungkyrkliga rörelsen&quot; och som i Sigtunastiftelsen
<br>rest sig ett märkligt monument. I den sedan årtionden
<br>aktuella psalmboksfrågan har E. på ett verksamt sätt
<br>kommit att ingripa. Jämte E. N. Söderberg var han
<br>själen i den kommitté, som utarbetade det förslag
<br>till reviderad psalmbok, som utkom 1911 och i hvilket
<br>ett större antal bearbetningar och originalpsalmer af
<br>E:s hand ingick. E. var äfvenledes en af de ledande
<br>vid utarbetandet af revisionsförslagen 1914, 1917
<br>och 1920, som successive betecknade ett närmande
<br>till 1819 års psalmbok. Den formellt provisoriska
<br>lösning, som psalmboksfrågan erhöll genom 1920 års
<br>kyrkomötesbeslut och K. M:ts med ledning däraf gifna
<br>resolution, var icke den, för hvilken E. kämpat. Utan
<br>gensägelse kan E. anses som en af svenska kyrkans
<br>främsta homileter. Hans utgifna predikosamlingar
<br>ha vunnit stor spridning och utöfvat betydande
<br>inflytande. (Jfr E. Leufvén, &quot;J. A. E. såsom
<br>predikant&quot;, 1917.) Med förkärlek har E. sysslat
<br>med det svenska personlighetslifvets historia under
<br>äldre tider, samtidigt som han med vaket intresse
<br>följt på dagordningen stående frågor. Hans ofta
<br>temperaments-.fulla inlägg i tal och skrift ha väckt
<br>både bifall och liflig gensägelse. Bland hans många
<br>skrifter må nämnas Psalm och sång. Bearbetningar och försök
<br>(1910), Morgon och afton. Sånger i bearbetning
<br>(1912), Vår kyrkopsalm (1915), Kyrkans år (ny
<br>uppl. i tre arg., 1915-17), Andelivet i Sveriges
<br>kyrka (1-4, 1911-17), Om Sverige till svensk ungdom
<br>(1914), Från de gångna åren. Föredrag och uppsatser
<br>(1919), Kyrkan och den sociala frågan (s. å.) och
<br>Till frågan om vårt folks bildning (s. å.).
<br> E. M. E.
<br>
<br><b>Eklundh</b>, <span class="u">Robert Vilhelm Alexander Magnus</span>, kommunal-
<br>p;&nbsp;  <a href="0143.html"
 >&gt;&gt;&nbsp;nästa&nbsp;sida&nbsp;&gt;&gt;&nbsp;next&nbsp;page&nbsp;&gt;&gt;</a><br clear=all><hr noshade>
<p><i>Below is the <b>raw OCR text</b>
from the above scanned image.
Do you see an error? <a href="/proof.pl?src=scanbrit/0142&amp;size=5"
 >Proofread the page now!</a>
<br>Här nedan syns <b>maskintolkade texten</b> från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? <a href="/proof.pl?src=scanbrit/0142&amp;size=5"
 >Korrekturläs sidan nu!</a></i>
<p>
<!-- #### -->
<p>This page has been proofread <b>at least once</b>.
<a href="/rc.pl?action=diff&amp;src=scanbrit/0040"
>(diff)</a>
<a href="/rc.pl?action=history&amp;src=scanbrit/0040"
>(history)</a>
<br>Denna sida har korrekturlästs <b>minst en gång</b>.
<a href="/rc.pl?action=diff&amp;src=scanbrit/0040"
>(skillnad)</a>
<a href="/rc.pl?action=history&amp;src=scanbrit/0040"
>(historik)</a>
<p>

<br>Another piece of dialogue of the same type is
<br>probably by the same poet:
<br>
<br><p class="poem"><span class="sc">Nickar</span> (<i>Woden</i>). <br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Who are they that are riding on Revil&rsquo;s steeds [ships]<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;over the high billows, the sounding sea?<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;The sail-coursers are splashed with foam,<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;The wave-horses cannot stand against the wind.</p><p class="poem"><span class="sc">Regin.</span> <br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Here are we Sigfred and I on our sea-trees [ships]<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;We have a fair wind for ...<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;The steep billows are breaking high over our bows.<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;The surge-coursers are plunging. Who is it that asketh?<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<i>Western Wolsung Lay</i>, 23-34.<br></p>
<br>
<br>In a later poem of the tenth century the wicking
<br>leader speaks:&ndash;
<br>
<br><p class="poem">We were three brothers and sisters. We were deemed unyielding.<br>We went abroad; we followed Sigfred.<br>We roved about, each steered his own ship.<br>We sought adventures till we came east hither.<br>We slew kings ... we divided their land.<br>Nobles came to our hands [did homage to us]&ndash;it betokened their fear.<br>We called from the wood [inlawed] him whom we wished to justify.<br>We made him wealthy that had nought of his own.<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<i>Greenland Attila Lay</i>, 354-6.<br></p>
<br>
<br>Of the details of wicking warfare it is also possible
<br>to collect some information from our authorities.
<br>The regular formation of troops in wedge or line
<br>(<i>acies</i> or <i>cuneus</i>, as Tacitus gives it) was known.
<br>
<br>The crew of a single ship seems to have been the
<br>tactical unit; these were massed in battalions or
<br>brigades under the banner of the earl or king to whom
<br>the fleet belonged. The captain of each ship led his
<br>
<br>
<br>
<!-- #### -->
<p align="center"> <a href="0141.html"
 >&lt;&lt;&nbsp;prev.&nbsp;page&nbsp;&lt;&lt;&nbsp;föreg.&nbsp;sida&nbsp;&lt;&lt;</a>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;  <a href="0143.html"
 >&gt;&gt;&nbsp;nästa&nbsp;sida&nbsp;&gt;&gt;&nbsp;next&nbsp;page&nbsp;&gt;&gt;</a><br clear=all><hr noshade><tt>Project Runeberg, Fri Feb 23 21:21:41 2007
 (aronsson)
<a href="/download.pl?mode=work&amp;work=scanbrit"
 >(download)</a>
 <a href="0141.html"
 >&lt;&lt; Previous</a>
 <a href="0143.html"
 >Next &gt;&gt;</a>
<br>http://runeberg.org/scanbrit/0142.html</tt>
<br><a href="http://validator.w3.org/check/referer"
><img border="0" src="/img/vh40.png"
alt="Valid HTML 4.0!" height="31" width="88"></a>
<!-- $Id: wwwinst.lpc,v 1.217 2007/02/23 19:13:05 lars Exp $ -->
</body></html>








































































































































<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"
  "http://www.w3.org/TR/REC-html40/loose.dtd">
<html><head><title>153 (Naturvetenskapliga kåserier. Tredje samlingen)</title>