Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms blodbad.
25
ger sig gärna ordagrannt efter dem. Endast ett par reala
olikheter förekommer.
Enligt sententian är det kaniken mäster Jon, som
onsdagen den 7 november framburit Gustaf Trolles klagoskrift;
klagoskriften visar i sin ordning, att ärkebiskopen fört inte
endast sin egen, utan bland annat också sin företrädares
Jacob Ulfssons och biskop Ottos av Västerås talan.
Proklamationen framställer däremot förhållandet så, att Gustaf
Trolle, Otto av Västerås och mäster Jon, den senare såsom
ombud för ärkebiskop Jacob, var och en i sin ordning
framträtt och muntligen framsatt sina klagopunkter. I ena fallet
ger den skriftligen framburna anklagelsen, i det andra de
muntligen gjorda anklagelserna anledning till vad som följer.
Uppgifterna, sådana de föreligger, låter sig inte harmonisera.
Men valet mellan dem låter sig träffa. Det visar sig
nämligen vid en granskning, att de av var och en av de tre enligt
proklamationen framburna klagopunkterna är direkt och nära
ordagrant hämtade ur Gustaf Trolles, av honom ensam
ingivna klagoskrift. Denna klagoskrift förelåg redan vid
förhandlingarnas början. Punkterna är sålunda bevisligen
formulerade och framsatta inte av de tre, utan av
ärkebiskopen. Omläggningen i proklamationen har emellertid
inte saknat grund. Gustaf Trolle var personlig motståndare
till de anklagade. Anklagelsen fick i allmänhetens ögon en helt
annan vikt, då den utom av honom frambars även av två
andra den svenska kyrkans biskopar. Det är otvivelaktigt
häri man har att se grunden till omläggningen.
På de klagopunkter, som i proklamationen fördelats på
de tre biskoparna, följer i denna också vissa gemensamt
framförda. Här möter den andra reala olikheten. Det
tidigare berörda sammansvärjelsebrevet av 1517 framlades först
efter föredragandet av Gustaf Trolles klagoskrift; det är,
såsom redan framhållet, heller inte beaktat i denna. Men
proklamationen upptager dess innehåll bland de
ursprungliga gemensamt framförda punkterna. Inadvertensen i
framställningen är också här tydlig.
Proklamationen understryker i övrigt sententians cen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
