Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Lauritz Weibull.
liga» om arrestering och fyllestgörelse. Och han utverkar
detta på trots av att målet redan skall ha kommit till
handläggning i Rom.
Lika skarpt i ögonen fallande som här är avvikelserna
mellan sententians och relationens framställningar av
händelserna den följande dagen, torsdagen den 8 november.
Enligt båda källorna sammankallas denna dag en
församling av andlige. För denna församling framlägger enligt
sententian samme mäster Jon, kanik i Uppsala, som dagen
förut framlagt ärkebiskopens klagoskrift, skuldfrågan till
besvarande. Enligt relationen är det inte mäster Jon, som
gör *detta, utan Johannes Bældenak, biskopen av Odense.
Skuldfrågan har i sententian formuleringen, om de i
klagoskriften anförda missgärningarna av Sten Sture och hans
parti inte vore uppenbart kätteri mot romarekyrkan. I
relationen är allt sammanhang med Gustaf Trolles anklagelse
borta. Relationen känner, som nyss framhållet, ingenting
om en tidigare kätterianklagelse. Enligt denna har
Johannes Bældenak, utan att någon anklagad nämndes, endast
ställt det rent allmänna spörsmålet: är de som svurit sig
tillhopa och tillhopa förbundit ^sig mot den romerska stolen
att hålla för kättare? Svaret är i båda dokumenten fällande,
men de fällde rubriceras fortfarande som då spörsmålet
ställdes: i sententian såsom uppenbara kättare, i relationen
endast såsom kättare. I sententian grundas avgörandet på den
heliga kyrkans, kejsarens och Sveriges lag, i relationen på
evangelium och "andliga rätten. Det är enligt sententian
fråga om en verklig sententia, dom. Enligt relationen
efterföljde inte någon dom eller sententia.
Rent formella överensstämmelser föreligger sålunda
mellan relationen samt klagoskriften och sententian. De tre
kaniker, som gjort den förra, har inte blott varit med vid
utfärdandet av sententian: de har också haft denna och
klagoskriften som grundlag. Inte desto mindre är deras
framställning i relationen en helt annan. De till och med
förnekar sententians och i grunden även klagoskriftens existens.
Vilka har orsakerna varit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
