Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms blodbad.
53
hör siffrorna i statistiken att vara talande. De nya siffrorna
stödjer inte en bagatellisering av brevets betydelse.
En dylik bagatellisering är för övrigt så mycket mindre
möjlig, som det inte blott är osäkert, om alla de namngivna
brevutfärdarna beseglat, utan fullt säkert, att även andra
be-seglare^ än brevutfärdarna tillkommit. Brevet självt fastslår,
att så skett. Det ställer därtill i utsikt, att ännu andra skall
besegla. Utfärdarna talar om »de värdige fäder och herrar,
biskopar och prelater, som med oss inträdde äre eller här
efter inträda vilja». Stället, tidigare inte bemärkt, är
avgörande.
Mot bakgrunden av vad här utvecklats tecknar sig
sammans värj elsebrevets betydelse på helt annat sätt än
tidigare.
Gustaf Trolle hade i sin klagoskrift stämplat de av honom
anklagade såsom uppenbara kättare. Men det hade i själva
verket inte lyckats honom att kanoniskt föra beviset för
brottet och alltså inte heller för dess notorietet. De
lagkunnige, främst, såsom redan anmärkt, Gustaf Trolle själv, måste
ha förstått detta. Vid ett rent summariskt tillvägagångssätt
kunde bristerna i motiveringen överskylas. Men
förhållandena utvecklade sig annorlunda. Det kom till ransakning.
Det krävdes nu, för att få saken i hamn, något vida mer än
tidigare. Men var och hur finna detta? Redan vid första
början av ransakningen inför konungen och riksrådet måste
spörsmålet ha dominerat. Då framlades
sammansvärjelse-brevet. Verkan måste ha varit enorm. Frågan: kättare eller
inte kättare? gled därmed omedelbart in i ett nytt läge. Den
var med ens löst. De som här sigillerat hade i Gustaf Trolles
och hans kyrkas sak inte endast brutit kyrkans lagbundna
ordning. De hade därtill uttryckligen frånträtt lydnaden
under påven och sammansvurit sig mot denne. Brottet var
brott mot dogmen om påvens, inte endast en enskild påves
auktoritet. Det var ett brott, vars art tecknade sig så
mycket skarpare, fullkomligt säker, då det sattes i belysning
av hur sigillanterna före och efter sammansvärjningen handlat
och vandlat, den hårdnackenhet i viljan, som de därvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
