Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Lauritz Weibull.
frivilligt lagt i dagen. Om detta gav Gustaf Trolles
klagoskrift upplysning. Bannlysningsbreven mot Sten Sture och
hans anhängare, det sista utfärdat på direkt påvligt
bemyndigande, underströk det. Sten Sture och de beseglande hade
hänsynslöst satt sig över det ena brevet som det andra.
Under rov, mord och andra missgärningar hade de, fullt
medvetna om vad det innebar, gått sin väg fram. Brevet
fastslog hæresi, uppenbar hæresi.
Sammansvärjelsebrevet av 1517, rätt använt, blev på
detta sätt det lagligt dödande vapnet mot sigillanterna
inunder. Men inte endast mot dessa. Dess betydelse sträckte
sig vidare.
Kätterilagstiftningen, sådan denna under tidernas lopp
utvecklat sig, träffar med straff utom de egentliga hæretici
även deras anhängare, inhysesmän, försvarare och gynnare.
Dessa är alla hemfallna till exkommunikation, efter ett års
förhärdelse i bannet till infami och andra straff1. Men tid
efter annan har särskilda stadganden utfärdats angående
anhängarna, »credentes». En bulla av Gregorius IX, införd i
dekretalerna, sätter »credentes» utan vidare på grund av deras
villfarelse i klass med verkliga hæretiker — »credentes autem
eorum erroribus hæreticos similiter iudicamus» 2. Stadgandet
hade till följd, att »credentes» i en senare bulla av Gregorius
1231 och i bullor av Innocentius IV 1254 och Nicolaus IV
1278 inte längre medtogs såsom fallna under lika straff med
inhysesmännen, försvararna och gynnarna 3. En man som
storinkvisitorn i Toulouse Bernardus Guidonis, i Nordens
historia känd såsom dominikanerordens historiograf, kunde
också några år senare kalla dessa »credentes» för
»cohere-tici»4. När det, såsom ofta annars var fallet, anknöts till
dessa stadganden, låg saken efter framläggandet av
sammansvärjelsebrevet klar. Sigillanterna var obetingat kättare; de
1 c. 13. § 5. de hæret. V. 7. Jmfr Gonst. Pii IX: Apostolicæ 1869 m. m.
2 c. 15. de hæret. V. 7.
3 Potthast n:o 8753; Bull. Taur. III, 589; IV, 47.
4 Practica inquisitionis heretice prauitatis, auctore Bernardo Guidonis,
publ. par G. Douais, 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
