- Project Runeberg -  Scandia / Band I. 1928 /
62

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

Lauritz Weibull.

synpunkt den exekverande makten själv betraktade och
ville ha betraktad den utvidgning av avrättningarna, som
på detta sätt ägde rum. I sin proklamation den 9 november
ger Christiern II det sken av, att inga andra än de i
sententian upptagna exekverats. Samtliga avrättade låter han där
ha fått mista livet på grund av denna »rättfärdiga dorn» och
samtliga sålunda ha varit »uppenbarlige kättare och
banns-människor». Detta är konungens ståndpunkt. Hur mycket
det än med skäl kan anmärkas mot denna, förstår man
betraktelsesättet. Sententian har varit honom nog. De andlige
hade utan betänkande fört även de av Gustaf Trolle
anklagade, vilka endast var »eredentes», anhängare till kättarna från
1517 års sammansvärjelsebrev, in under den dom de fällde.
Den exekverande makfen förde nu även andra än de dömda,
endast de av samma grunder var notoriska kättare, in under
domen. Bland utfärdarna av 1517 års brev befann sig
Matthias av Strängnäs, Erik Johansson, Bengt Gylta, bland
beseglarna — såsom man har anledning tro av uttrycket:, de
»biskopar och prelater, som med oss inträdde äre eller här
efter inträda vilja» — förmodligen också Vincent av Skara;
Gunnar Gallé var en av de i Gustaf Trolles klagoskrift till
påven 1519 upptagna 1. Premisserna i sententian har ansetts
tillämpliga på dessa och andra. Och exekutorn har tilltrott
sig att själv draga konklusionen av dem.

Det torde väl, allmänt sett, kunna sägas, att vad här
skedde inte stod alltför mycket i strid med tidens
vanliga rättsprocedur. Frans I, Henrik VIII, Gustaf Vasa hade
väl under liknande omständigheter inte dragit sig attiiandla
på lika sätt. Men utom att en särskild andlig sententia
bort föreligga 2, i en punkt stod tillvägagångssättet avgjort i
strid med tidens rättsuppfattning. Jörgen Homuth berättar,
att då biskopen av Skara kom ut ur slottet, gick han bort
till honom och frågade: »Profoss. Vad nytt?» Jörgen Ho-

1 Jmfr ovan s. 50 och Acta pontificum Danica VI, 261.

2 c. 13. de hæret. V. 7: Damnati vero præsentibus secularibus
potesta-tibus aut eorum ballivis relinquantur animadversione debita puniendi; c. 15
ibid.: Damnati vero per ecclesiam saeculari iudicio relinquantur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 10:48:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1928/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free