- Project Runeberg -  Scandia / Band I. 1928 /
91

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo.

91

Erik Emune stod inte att utesluta. Men han miste glansen
som den berömlige härskaren och kyrkans välgörare; han blev,
på samma gång den fläck, som vidlådde hans dråpsman,
utsuddades, till målsman för en kungamakt, frigjord från alla
hänsyn, den medeltida tyrannen. I stället samlades
apoteos-artat ljusskenet kring Knut Lavards dråpsman, den av Erik
Emune fällde Magnus Nielsen, en man lika lysande genom
egna som bördens företräden och för vilken i dödsstunden
himmelriket öppnades.

II.

Det resultat, till vilket undersökningen lett, framtvingar
frågan: vem står bakom den förändring, om vilken Liber
daticus vittnar?

En första ledning, då det här gäller ett svar, ger
karakteren av de lundensiska nekrologierna. Rättesnöre för
kaniksamfundet i Lund var vid den tid, varom här är fråga, den
samling regler, »Consuetudines canonice», om vilken det kan
fastställas, att den nedskrivits i varje fall före december 1136.
Enligt dessa hade »armarius», samfundets bibliotekarie, att
inskriva namnen på de döda i brödernas nekrologium,
lektorn varje morgon efter prima att inför bröderna, som
voro samlade i kapitelhuset, »Capitolium», föredraga
kalendariet med dess dagsangivelser och helgonnamn, till sist
också att för dem uppläsa anteckningarna om
anniversa-rierna för dagen 1. Böckerna var sålunda officiellt förda, deras
innehåll, som var för gudstjänsten bestämmande, i sin art
publikt. Det ligger i detta, att varken »armarius», lektorn
eller annan enskild medlem av Laurentiibrödernas samfund
kunnat företaga ändringar av den uppseendeväckande art,
om vilken det här är fråga. Bakom måste en verkligt
auktoritativ vilja ha stått.

Intet tvivel att den värdesättning av det danska
kungahusets medlemmar, som framlyser ur Memoriale fratrums,

1 Necrologium Lundense, 44, 18. Jmfr Lauritz Weibull i Hist. tidskrift
för Skåneland, V, 185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 10:48:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1928/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free