Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo.
95
nödvändighet synes involvera ett ställningstagande för deras
motståndare, Magnus Nielsen.
Den uppfattning, som fick sitt uttryck i Memoriale
fratrum, var ärkebiskop Askers och hans omgivnings. Det
ligger redan i Liber daticus’ karakter av officiell och publik
kodex vid S:t Laurentius i Lund och i tidssammanhanget
mellan den nya åskådningen i Liber daticus och Eskils tillträde
till archiepiskopatet, att denna åskådning måste vara den nye
ärkebiskopens. Den närmare belysningen är nu given.
Förhållandet synes fast grundat. Låter sig
undersökningen föra vidare?
Vi vänder oss till Roskildekrönikan. i
III.
Man har kallat Roskildekrönikan »en galdesyg
Sær-lings Ensidigheder». Rättare kunde man kalla den det
monumentala minnesmärket över en skarpt särpräglad,
konsekvent genomförd livs- och historieuppfattning.
Roskildekrönikan faller i två avdelningar. Den första
är med omskrivningar och tillägg ett kortfattat utdrag ur
Adam av Bremen. Den andra, som sträcker sig från början
av Sven Estridsens regering något in i Erik Lams, är till
sin grundstomme en framställning av det danska rikets, i
första hand dess kungars historia. I denna framställning är
inlagd en annan: en därmed jämnlöpande framställning
av biskoparnas i Roskilde historia. Den första avdelningen
saknar, i det sammanhang det här är fråga om, betydelse.
Den senare avdelningens är desto större. #
Krönikans nära samband med Roskilde framgår av
innehållet. Den tidpunkt, efter vilken den måste ha
avslutats, visar uppgiften, att Eskil tillträtt ärkebiskopsdömet.
Detta skedde i augusti 11382. Den säkra tidpunkt, före
vilken krönikan tillkommit, ligger i dess uppgift, att Oluf
Haraldsen, Harald Kesias son, vid dess avfattande var i
1 Scriptöres minores historiæ Danicæ I, 14.
2 Lauritz Weibull i Hist. tidskrift för Skåneland V, 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
