Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo.
99
Den älste representanten för den andra flocken, den
vita, är Harald Hein. Orden glider här över i superlativ.
Han är den ypperste av män, »vir optimus», inte blott en
»rector iustus», utan en »rector iustissimus», den rättfärdigaste
av styresmän. Harald utfärdar, också han, lag, men denna
lag ger folket i dess helhet lott och del i skogarna, som
tidigare innehafts enbart av stormännen. Under brodern Oluf
Hunger härjade hungersnöd Danmark i nio år.
Roskildemannen medger detta. Men Oluf förtjänade lika litet
oåren som Erik Ejegod de goda. Främst i den vita flocken
framstår Erik Emunes motståndare, Magnus Nielsen. Han
är Danmarks blomster, »flos Danie». Han är den skönaste
av unge män, »pulcherrimus iuuenum», stark i sin kraft,
»fortis robore», en glad givare, en vis man, älskare av
fasthet i karaktären, »hylaris dator et sapiens et constantie
amatör». Hans dödsår är »crudelis annus», hans dödsdag den
bittra dagen, dödens dag, mörkrets dag, full av ve och smärta,
dränkt i snyftningar — »dies amara, dies mortis, dies
tene-brarum, doloribus plena, singultibus onerata». Redan
bokstavsrätt tolkade lämnar orden intet övrigt i tydlighet. Men
först det sammanhang, ur vilket de hämtats, ger den fulla
belysningen. »En glad givare» är mannen ur andra
Korintierbrevets 9. kapitel, den man, Gud älskar. »Mörkrets dag»
är dagen, då i Mardochæi dröm hos Esther allt folk står
upp för att kämpa mot de rättfärdiges släkte *. Men det
är också dagen framför andra dagar, då det vart mörker
över allt landet, Kristi dödsdag. Den i sin kraft starke,
»fortis robore», möter i Jobs 9. kapitel. Han är ingen mer
eller mindre än Herran Zebaoth själv.
Man ser av vad här sagts, hur klart och konsekvent
linjerna i all sin dolda undermening är dragna. De återger
från den givna utgångspunkten i de samtida närmast
liggande förhållandena en skarpt markerad livs- och
historieuppfattning.
Uppfattningen i Roskildekrönikan står i direkt strid
1 Esther 11, 8. Jmfr Prophetia Sophoniæ, 1, 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
