Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Lauritz Weibull.
Man har här, i dessa teckningar, målsmannen efter
författarens sinne för »sacerdotiet». Biskopen skall styrka och
belöna de goda och orubbligt, utan hänsyn, i straffande
vrede gå fram mot gudsstatens motståndare. Han har, som
det på annat ställe utvecklas om Sven Norbagge, att varna
och råda inte endast den enskilde, utan »de många». Det
världsliga samhället, »regnum», har ytterst att underordna
sig hans ledning. Han har att vara en »landets fader». Det
ideala är, då han, som det säges om Ansgarius, förvandlar
lejonets grymhet i lammets mildhet, och då han som Peter
av Roskilde för an i klerkernas rättvisa kamp mot
bondehövdingarna, besegrar de orättfärdige och vidgar kyrkans
makt. I detta sammanhang är krig biskopens plikt. Men
kriget för dess egen och erövringens skull är som
vikingarnas tåg i Roskildekrönikans framställning endast rov,
plundring, ländernas plåga; den som leder en ny Sven Tjugeskägg
i England, tyrannen i rövarekulan.
I raden av mer eller mindre konventionella dygder,
visdom, vältalighet, lärdom, vilka pryder biskopen, möter
en dygd, som för Roskildemannen står över alla andra:
fastheten i karaktären, »constantia». Denna dygd är själva
den grundval, på vilken de andra vilar. Liksom Magnus
Nielsen »constancie amatör», denna dygds älskare, är Peter
av Roskilde detta i superlativ grad, »constantissimus».
Beteckningen får sin fulla relief i belysning av sin motsats.
Inte blott Erik Lam är på alla sina vägar obeständig,
»in-constans», även ärkebiskop Asker, vilken tecknas som skarp
och hätsk, är »nullius constancie», utan varje fasthet i
karaktären, ty i rikets svåra betryck gjorde han sig inte till en mur
kring Israels hus, utan vajade som ett rö av och an för
vinden. Då biskop Adelbjörn kallas »infidelis», trolös, då
Roskildemannen rasar mot borgarna i Slesvig därför att de
handlat trolöst, »infideliter», är det i grunden samma
karaktärslyte det gäller. Dessa borgare hade mottagit kung Niels
efter slaget vid Hammar och gett honom sin tro och loven,
mäster Adam II, 67, ger av ärkebiskop Alebrand i Bremen. Det senare
framhållet av Johs. Steenstrup i Hist. Tidsskrift VI: 4, 690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
