Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Fynden av romerska mynt i det fria Germanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fynden av romerska mynt i det fria Germanien. 209
hälften av alla Skånes myntskatter från nyare tid tillhöra denna
tidsperiod. Centrum i Skåne och därmed i Sverige skulle under
denna tid ha varit Skånes nordliga härader. Ett är klart. Den
förhistoriska arkeologiens principer äga icke tillämpning på en
senare tids svenska historia. Aren 1675—1679 äro det skånska
krigets och snapphanefejdernas tid. Skattfynden visa icke i
första hand rikedom och politisk makt. De visa härjningar,
krig och olyckor. Bolin styrker sin uppfattning ytterligare genom
exempel från en rad olika länder och tider. Av särskilt intresse
är här hans framställning av skattfynden inom romarriket, och
kanske främst det exempel han hämtar från Danmark. Jörgen
Olrik har påpekat, att myntfynd och även skattfynd av
silverföremål här sammanhänga med krigen 1627—29, 1644 och
1657—60. Skatterna på Jylland härröra från samtliga dessa
krig, vilka också alla utkämpats där; skatterna på de danska
öarna uteslutande från de båda krig, som utkämpats på dem,
krigen 1657—60. Och skatternas geografiska fördelning på öarna
markerar med ofrånkomlig tydlighet Karl X Gustafs
marschroute, tågen över Lilla och Stora Bält.
Den uppfattning, som Bolin hävdar om vad skattefynden i
första hand lära är icke ny. Den har sedan länge haft burskap
inom klassisk arkeologi och historia och för Galliens vidkommande
har den franske forskaren Blanchet systematiskt följt sambandet
mellan skattfynd och krig. Men även om en och annan
förhistorisk forskare, Seger, Regling och någon annan, kunnat snudda
vid samma uppfattning, har den omedelbart därefter fått falla.
Det är Bolins förtjänst att först ha insett dess betydelse och
tillämpat den på äldre germansk historia.
Sin uppfattning om vad myntskatterna lära formulerar
Bolin i orden: »En skatt eller några behöver icke nödvändigt
innebära krig; tvärtom visa parallellerna från historisk tid och
antiken, att även på fredsår falla några skatter. Men en i
avseende på tid och rum frappant rikedom på skatter betyder
säkert under förhistorisk tid på samma sätt som under historisk
härjningar och krig. Och för den förhistoriska tiden liksom för
andra tider gäller regeln: ju flera skatter, ju större härjningar
och ju större nöd.»
Genom denna tolkning av myntskatternas innebörd har
Bolin vunnit ett nytt, hittills icke utnyttjat källmaterial till
germanernas äldre politiska historia. På grundval av detta material
söker han skildra denna historia från Kristi födelse fram till
500-talets mitt. Han låter därvid först de skrivna källorna
berätta om krigs- och fredsperioder i Germanien. Han
konfronterar därefter myntskatternas vittnesbörd med dessa källor och
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
