Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Fynden av romerska mynt i det fria Germanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fynden av romerska mynt i det fria Germanien.
213
berättigat uttala, att i stora delar av Germanien redan under
romersk tid i viss mån rått penninghushållning.
Bolins avhandling om fynden av romerska mynt i det
fria Germanien är en stor, med energi genomförd
arbetsprestation 1. Det är sällan en historiker i sitt förstlingsarbete ger sig
i kast med ett så omfattande ämne och än sällsyntare, att han
behandlar en sådan serie av centrala, svåra och svårlösta
problem i romersk och äldre germansk historia från så många
nya och sunda synpunkter, med så stor idérikedom, friskhet
och obundenhet av hävdvunna uppfattningar. Bolin har fört
den vetenskapliga forskningen framåt. Hans verk kommer för
framtiden att bli den givna utgångspunkten för forskningen på
dessa områden av äldre germansk historia.
Bolins avhandling har ytterligare en förtjänst. Den väcker
till ny prövning av en rad problem i Sveriges och Nordens
älsta historia.
I de senare årtiondenas forskning har Sveriges och
Nordens älsta historia i stor utsträckning uppbyggts på grundval
av själva fyndmassans storlek och fyndens karaktär.
Fyndfattigdom och brist på värderikare, konstnärligt arbetade föremål
har tolkats såsom tecken på ekonomisk och kulturell depression.
Från fyndrikedom och fynd av dyrbara föremål har man
slutit till rikedom och kulturell uppgång. Många gravar och fynd
ha ansetts vittna om en talrik befolkning, en minskning i
antalet gravar och fynd om en nedgång i befolkningsmängden,
en avfolkning eller utvandring. Fyndfrekvensen och fyndens
karaktär ha även blivit utslagsgivande för bestämmande av olika
landsdelars mer eller mindre centrala betydelse. Från dessa
utgångspunkter har den förromerska järnåldern allmänt karak-
1 En del inkongruenser och oriktigheter förekomma i avhandlingen.
Författaren har sålunda ställvis sid. 10—12 så starkt systematiserat sin
framställning av den tidigare forskningen, att framställningen blivit icke fullt exakt.
Jag antecknar vidare bl. a. följande. Sid. 98 not 1 räknar författaren alla
fynd av silvermynt med 10 mynt som »skatter»; sid. 138 sättes gränsen för
samma »skatter» vid 5 mynt. Sid. 88 uppgives oriktigt, att sestertien väger
12 tunga scripula. Sid. 177 uppgivas skatterna F 1, AU 67, AX 4, J 6,
AK 90, AK 84 och I 103 ha slutmynt från tiden efter 192. De ha slutmynt
från tiden 180 — 192. De sid. 183 rad 1 nämnda skatterna BH 6 och BH [71
ha slutmynt från tiden före 192 och ej som uppgives från tiden efter detta
år. Uppgifterna sid. 206 och 221 om att pikter under Marcus Aurelius’
regering plundrade Brittanien och om ett cheruskernas nederlag år 4 e. Kr.
äga icke stöd i anförda källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
