Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Curt Weibull.
tid, då hon själv sedan länge var katolik. Alla övriga skrifter
äro mer eller mindre tendensskrifter. En del av dem äro
pamfletter, ofta av lägsta art, andra äro mer eller mindre
äreminnen över Christina, i försiktigare form stundom
även över de katolska präster och jesuiter, som tillskrevos
äran av Christinas omvändelse.
Ett är visst: källmaterialet för frågan om Christinas
övergång till katolicismen är av vansklig art. Endast med
svårighet kan forskningen från detta tränga fram till
förhållandena sådana som de verkligen voro.
I.
Drottning Christinas religiösa utveckling är i första
rummet att se mot bakgrunden av de kyrkliga och religiösa
förhållanden, i vilka hon uppväxt och vilka städse omgåvo
henne i Sverige.
Vid slutet av 1500-talet hade den katolska reaktionen
besegrats i Sverige. Sigismund hade fördrivits; Karl IX hade
vunnit Sveriges krona. Men Karl IX hade vunnit Sveriges
krona i blodig kamp mot Sveriges legitime konung, en
konung även över ett av det katolska Europas mäktigaste
riken. Karl IX var i Europas ögon en rebell, en usurpator.
Han själv, Gustaf Adolf och Sveriges folk kände länge hotet
från Sveriges legitima konungaätt, avfällingarna, de katolska
Vasarna i Polen. Faran gjorde Sverige i Karl IX:s och
Gustaf Adolfs dagar till en luterdomens huvudborg i Europa.
Man befäste sig på en gång mot den politiske och religiöse
fienden, mot polacken och papisten. De andliga vapnen
hämtades från den tyska ortodoxiens rustkammare. Med
benhård teologisk skolastik avgränsades den rätta evangeliska
tron mot papistiska och kätterska villfarelser. Luthers lära,
en gång frihetens, stelnade i trånga dogmer. Den hamnade
liksom så många andra frihetsläror i ofördragsamhetens
tvångströja.
Förhållandena återspeglas i 1617 års religionsstadga.
Under trycket av faran från Polen kodifierades i denna den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
