Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Curt Weibull.
nes Matthiæ yttrade riksdrotsen Per Brahe i riksrådet: D.
Johan är uti den allmänna misstanken av en kalvinianismo
och drottning Christines förledelse1. Ryktet nådde
drottning Christina. Hon tog sin avhållne lärares försvar.
»Johannes Matthiæ misstänktes för stark böjelse för kalvinism»,
skriver hon i sin levernesbeskrivning. »Jag vet icke om man
gjorde honom orätt; men nog av, det är det enda fel, som man
kunde förebrå honom. För övrigt är det av föga betydelse,
om han var kalvinist eller luteran. Jag skulle bli varken
det ena eller det andra» 2. Johannes Matthiæ själv
protesterade. Och med full rätt. Christinas avfall var hans livs stora
sorg. Han hade själv aldrig haft minsta böjelse för katolicism.
Vi känna hans undervisning genom det program han
utarbetat för denna, genom de redogörelser han lämnat och den
katekes han skrivit för Christina. Johannes Matthiæ
religionsundervisning har varit renlärig. Och den kunde icke varit
något annat. Den ortodoxe Axel Oxenstierna och riksrådet
vakade på närmaste håll strängt över Christinas undervisning.
Under den tid Christina stod under Johannes Matthiæ ledning,
visade hon sig också vara både god luteran och fullt
medveten om den betydelse enighet i religion hade för Sverige.
Riksrådet inhämtade 1642 drottningens mening om ett från
Brandenburg väckt förslag om giftermål mellan henne och
kurfursten Fredrik Wilhelm. »Hur skulle det tillgå», svarade
den unga drottningen, »kurfursten är kalvinist, och det
argumentet är svårare än alla andra». Man föreställde henne,
att kurfursten kunde övergå till den luterska läran. Christina
svarade: »den människa, som förnekar sin Gud, bör icke
sättas någon tro till av andra. Allt gick väl i Sverige, till
dess konung Johan tog sig en papistisk drottning. Sedan
gick det aldrig väl» 3.
1 Svenska riksrådets protokoll 29/4 1662. Sv. Riksark.
2 Histoire de la reine Christine, faite par elle-méme. Azzolinosamlingen.
Sv. Riksark. Arckenholtz, Mémoires de Christine III, 52.
3 Åke Axelsson till Axel Oxenstierna. Örebro 2/e 1642. Sv. Riksark.
Jfr Gustaf Horn till Axel Oxenstierna. Örebro 3/a 1642. Axel Oxenstiernas
skrifter och brevväxling II: 8, 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
