Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Curt Weibull.
drift och salvelsefiiUhet denna slutliga katastrof; han satte
mig härigenom i en sådan förskräckelse, att jag trodde allt
förlorat. Jag föreställde mig, att jorden och himlen skulle
krossa mig, när de störtade samman. Jag började gråta
bittert; jag trodde, att det kunde ske vilket ögonblick som
helst. Vid utgången till kyrkan kallade jag på min lärare
och frågade honom:
’Far, vad är detta? Varför har du icke talat med mig
om denna förskräckliga dag? Hur skall det gå för mig denna
dag? Sker det kanske redan i natt?’
Min lärare log åt min barnslighet och svarade: ’Du
skall komma i paradiset. Men för att komma dit, måste
man lyda sin lärare, bedja till Gud och läsa flitigt’.
Detta svar kom mig att göra reflektioner, som jag aldrig
glömt, och som säkert voro över min ålder och mitt
förstånd. Följande år hörde jag predikan över samma ämne;
jag blev väl upprörd, men mycket mindre än första gången.
Jag grät inte mer och vid utgången från kyrkan frågade jag
min lärare: ’När kommer då denna domedag, som man talar
så mycket om?’
Han svarade: ’den kommer, den kommer. Bekymra
dig icke om den; endast Gud vet, när den kommer, men
man måste bereda sig till den’.
Jag var icke vidare nöjd med svaret och begynte tänka
på mitt eget sätt, tvifla och misstro nästan min lärare själv,
fast jag aktade och älskade honom mycket.
Men när jag tredje året fann, att man ännu ältade
samma text, brydde jag mig inte mer om det och trodde
inte mer på det. Jag började också tvivla om allt annat.
En dag under mina studier sade jag till min lärare: ’Säg
mig en gång sanningen. Är inte allt, vad man berättar oss
om religionen, fabler likaväl som yttersta domen?’
Men han gav mig en förfärlig tillrättavisning och sade,
att det var en förskräcklig synd och ogudaktighet blott att
ha en sådan tanke, och att om jag någonsin mera sade något
sådant, skulle han låta min guvernant ge mig aga. Denna
hotelse sårade mig och jag sade honom: ’Jag lovar att aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
