Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Curt Weibull.
katolik. Emporagrius fick svaret: Han själv och hans
predikningar 1.
Christinas uttalanden om sin barndoms religiösa tvivel
härröra från en tid, då hon redan var katolik. Det är
därför möjligt, ja väl säkert, att Christina mer eller mindre,
medvetet eller omedvetet låtit redan barnet ha den mogna
kvinnans uppfattning av den luterska läran. Christina var
ganska säkert ännu luteran, när hon efter slutad skolgång
för Johannes Matthiae blev Sveriges regerande drottning.
Men motsättningen mellan Johannes Matthiae och den
härskande ortodoxien har hos den intelligenta flickan väckt
tvivel på den luterska läran.
Grunden var lagd för en rebellion mot det härskande
andliga trycket.
III.
Den 8 december 1644 blev Christina myndig.
Förmyndarstyrelsen upphörde. Christina själv »trädde till riksens
fullkomliga och ordentliga regering efter riksens avskeder,
beslut och sin älskelige Herr faders exempel».
Christina var vid regeringstillträdet endast 18 år. Men
hon var från sin barndom uppfostrad till regerande drottning.
Och förmyndarregeringen hade nått det mål den satt sig.
Den brist man såg i Christinas egenskap av kvinna var
övervunnen. Anlag och uppfostran hade samverkat. Den
fader-och moderlösa flickan hade från sin barndom, som hennes
samtida historieskrivare Sforza Pallavicino säger, »intet av ett
barn utom åldern, intet av en kvinna utom könet» 2. Christina
var vid 18 års ålder mogen att regera land och rike.
Och den unga drottningen regerade. »Begynnelsen är
god», skrev Axel Oxenstierna i januari 1645 till sin son
Johan 3. »Hennes K. M:tt låter å sin sida intet fattas», skrev
1 Arckenholtz a. a. Ill, 283.
2 Sforza Pallavicino, Vita di Alessandro VII, 1, 341.
3 Axel Oxenstierna till Johan Oxenstierna. Stockholm 17/i 1645. Brev
från Axel Oxenstierna till Johan Oxenstierna I, 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
