- Project Runeberg -  Scandia / Band I. 1928 /
230

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

Curt Weibull.

ningen approberade. Men Christina lät varken landsförvisa
eller slå huvudet av Menius. Ännu några månader —
och Menius släpptes fri mot återkallan av sina villfarelser.
I en skrivelse tackar han drottning Christina för sin
frigiv-ning 1.

Vid samma tid som Menius’ process pågick, upprördes
svenska folket av ett långt celebrare religionsmål.

Christinas egen lärare Johannes Matthiæ, nu biskop i
Strängnäs, hade 1644 utgivit ett utkast till ny kyrkoordning,
Idea boni ordinis in ecclesia Christi. Skriften, i huvudsaken
översättning eller bearbetning av en de böhmiska brödernas
kyrkoordning av 1616, väckte häftig och bitter strid. Från
ortodox sida angrep man, att Johannes Matthiæ förkastat
vissa vid dopet brukliga ceremonier, korstecknet och
exor-cismen, såsom vidskepelse, och ett uttalande, i vilket han
förmenades ha förnekat nöddopets berättigande. Man tillvitade
honom, att han förkastade Kristi ord, motsade den
Augsburgska bekännelsen och var en kalvinist2. Den teologiska
trätan drogs slutligen 1647 inför regering och riksdag. I
riksrådet kom det till ett uppträde. Axel Oxenstierna ställde
sig på de ortodoxes sida; han vädrade en farlig kalvinistisk
villfarelse. Christina tog med iver parti för Johannes Matthiæ.
Hon förklarade, att hon funnit »intet vara att blamera uti
hans bok»; hon bad rikskansleren icke framkasta
beskyllningar mot den, eftersom hon själf »hade intresse däruti».
Axel Oxenstierna anhöll, att drottningen »icke ville taga
sig den saken an, det vore mycket värre». Christina genmälte:
»hon tog sig icke saken an; den försvarade sig själv»3. På
riksdagen 1647 måste drottningen slå till reträtt inför
prästerskapets häftiga angrepp. Hon ville icke själv bli
misstänkt för kalvinism. Johannes Matthiæ måste göra av-

1 Nordström, J., Friedrich Menius i Samlaren 1921, 63 och Georg
Stiernhielm GLXXXV. Svenska riksrådets protokoll 1645, 157, 164, 179.

2 Johannes Matthiæ, Idea boni ordinis. Strängnäs 1644; Nie. Eschilli,
De sacramentis in genere et baptismo. Linköping 1645; Johannes Matthiæ,
Querela de præpostero quorundam judicio etc. Strängnäs 1646.

3 Svenska riksrådets protokoll 1647, 12; jfr 1662, 29/4 Sv. Riksark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 10:48:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1928/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free