Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottning Christinas övergång till katolicismen. 249
»fattade med skarpsinne hela tyngden av vår argumentering,
annars hade vi behövt använda lång tid» \
Christina yppade snart nog utan omsvep sitt beslut för
de båda jesuitfäderna. Redan vid mitten av maj 1652
lämnade Casati Stockholm. Han reste till Rom. Christina hade
beslutat övergå till katolicismen.
VI.
Christinas övergång till katolicismen är icke ett verk av
katolska präster och jesuiter, långt mindre en plötsligt
påkommen nyck av en religiöst indifferent kvinna.
Vad som skett hade börjat redan med barnets naiva
opposition. Denna hade utvecklat sig till en häftig reaktion
mot det protestantiska trostvång, som omgav henne. Under
tvivlet om vilken av de kristna religionsformerna, som var
den sanna, hade hon skapat sig en egen. Från denna till
katolicismen hade Christina, så mycket intryck utifrån kunnat
bidraga, förts av Chanut och Descartes, tänkarna på katolsk
grund. Hon har själv tagit initiativet till förbindelsen med
Rom, själv tillkallat jesuitfäderna och samtidigt uttalat sin
önskan att övergå till katolicismen. Jesuitfäderna med sin
fina slutledningskonst, kanske starkare än hennes egen, ha
möjligen tillagt några felande länkar i kedjan. De ha slagit
kedjan fastare samman.
Sveriges drottning hade fallit ifrån den evangeliska till
den papistiska läran. Vad sade Sveriges lag?
Artikel 10 i 1617 års religionsstadga gällde realiter
ännu på 1650-talet. Den återspeglade det svenska folkets
rättsåskådning. Artikeln stadgade: »Var ock någon härtill
eller efter denna dag, han vare av vad stånd han vill, faller
ifrån vår rätta kristliga tro och evangelii lära, som nu genom
Guds nåd lyser i vårt kära fädernesland, till den papistiska
läran, han skall aldrig hava varken boning eller hemvist, ej
1 Maunes’ och Casatfs berättelser i Archivio delia Soc. Rom di storia
patria 33, 255 och Ranke, Die römischen Päpste III, 92, Analecten 131; brev
från jesuiterordens general till Christina och jesuitfäderna hos Boero, a. a. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
