Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, De medeltida kalendarierna från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ö4 Toni Schmid.
3/2 har två helgon. Det ena är Blasius. Denne har hög rang
i St\ men förekommer i Lund först i KC 2. Bredvid denne
martyrbiskop står Ansgarius, biskop och bekännare, likaledes
som hög fest. I Lund saknas denne helt under denna dag. När
Ansgar i Skara fått sin höga rang, kan icke med säkerhet fastslås 3.
16/2 finnes Juliana, som saknas i NL, men införts i KC. I
övrigt härskar i fråga om februari full överensstämmelse mellan
St och helgonlängden i Lund.
1 Den ursprungliga texten i Sx betecknar hög festgrad endast genom röd
färg. Med sådan betecknas: Epiphania 6/i (juloktaverna utraderade), Conversio
s. Pauli 25/i, Purif. Marie 2/2, Blasius-Ansgarius 3/2? Kathedra s. Petri 15/2,
Mathias 24/2, Maria Magdalena 22/7, Jacobus ap. 25/7, Olauus r. et m. 29/7,
Aduin-cula 1/8, Laurentius 10/s, Assumptio BMV 15/s, Bartholomeus ap. 24/8, Decollatio
s. J. 29/8, Egidius Ve, Nativitas BMV 8/<>. Exaltatio s. er. 14/9, Mattheus ap. 21/»,
Michael 29/9, Dionysius 9/io, Simon et Juda 28/io. Övriga grader betecknas
endast med 9 1 och 3 1.
2 L. Weibull har visat, att alla höga fester i KC överensstämma med
Lunds. Jfr. D. Hist. Tidsskrift II: 8, sid. 170 ff. Festen i Lund går tillbaka
till altarinvigningen 1131 i domkyrkan genom ärkebiskop Asker. Jfr NL, sid. 51.
3 N. Alinlund säger i Rimbert, Ansgars levnad, sid. 40, att Ansgar icke
möter i Sverige före 1384. Han citerar, sid. 39, Ellen Jörgensen, Fremmed
Indflydelse under den danske Kirkes tidligste Udvikling, Kbhvn 1908, sid. 208,
enligt vilken Ansgars namn saknas i så gott som alla medeltida danska
kalendarier. Ellen Jörgensen framhäver emellertid i en not Ansgars förekomst i Lund.
Dennes fest 9/9 uppföres i NL som hög fest, men med den röda initialen på rasur.
Under samma datum finns han i ett finskt-bremiskt fragment, jfr. A. Malin,
1. c, sid. 72 ff., och i Ribe, se nedan. Såsom danernas apostel uppföres han
först senare i LD och Necrologium Ripense, men då under 3/2 (KB i Kbhvn,
Gl. Kgl. S. 849 fol., där han införts med uppläggarens hand från omkring 1240).
I Galendarium ad usum eccl. b. Marie Haunie saec. XIII ex. är hans namn
ännu svart (KB i Kbhvn., Thott 805 fol. V2). * Stavanger räknas 1278 hans
festdag bland avlatsdagarna, jfr. Dipl. Norv. III: I, 14, 15 (brev av biskoparna
på Orkenöarna och i Oslo). — Även i sitt eget stift har Ansgar den 3/2 länge
fått stå tillbaka för Blasius, jfr Lüdtke, Die Verehrung des hi. Ansgar, Schr.
des Vereins für Schleswig-Holsteinische Kirchengesch. 1926 (Lüdtke nämner
icke NL). Ännu 1042 synes han enligt en urkund av ärkebiskop Adalbert i
Bremen icke räknats som helgon, jfr. Hamburgisches Urkundenbuch ed. J.
M. Lappenberg, Hamb. 1842, I, 102. Enligt Schmeidler ligger denna Adalberts
urkund före 1072 (Adam, sid. 217, not 2, jfr. sid. 217, rad 2). Adam själv
kallar Ansgar sanctus (sid. 18 schol. 4; s. 20, r. 5; s. 24, r. 5; (beatus) s. 25,
r. 10 ete), Hans depositio 3/2 firades på Adams tid summa veneratione
(Adam s. 37, r. 20). Festen 3/2 har tillkommit mellan urkunden och Adam, 9/9
mellan Adam och NL. Ansgarsfesten 3/s kan möjligen sättas i samband med
inrättandet av Ansgarskapitlet i Hamburg 1187 (85), jfr. Lüdtke sid. 126, 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
