Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, De medeltida kalendarierna från Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Toni Schmid.
fattar endast sex månader, det är ett missalefragment och
missaletraditionen kan avvika frän breviariets och andra kalendarier V
Man måste vidare bortse från de få stora helgon, som kunna
tänkas vara tillagda självständigt såsom Franciskus, Dominicus,
Knud och Ansgar2. Men det torde icke desto mindre vara
möjligt att åtminstone tillnärmelsevis bestämma tiden.
Sx* är yngre än NL. Det upptager flera helgon än detta,
vilka sedermera förekomma i Lund, och överensstämmer här
med KC. Detta senare synes gå tillbaka till ett i Lund använt
martyrologium 3. Däremot är Sx* rimligtvis med många
mellanled avskrivet från ett Missale Lundense.
En vägledning kan vinnas genom en jämförelse mellan
Blasii, Egidii, Vincentii och Marie Magdalene festdagar. At
Magdalena invigdes ett altare i Lund 1126 (NL 22/7), åt Blasius
och Egidius 1131 (NL 1/n). Dessa tre helgon äro i Sx upptagna
såsom höga fester. Då S± alltigenom är överensstämmande med
äldre Lundatradition, torde det vara tillåtet sluta, att St* skrivits
tidigast 1131. A andra sidan har Vincentius fått ett altare i
Lund 1145 (NL 31/s), Stephanus protomartyr och Mauritius 1146
(NL 31/s) 4. De återfinnas i Sx liksom i den äldre Lundatraditionen
icke med högsta rang, utan äro till rangen lägre än i de senare
lundensiska helgonlängderna. Sx* är senast från 1145 5. Därmed
torde tiden för uppläggandet av Sx* vara klarlagd.
Sx* måste tillhöra tiden mellan 1131 och 1145. Ödgrim,
biskop i Skara, har stått i förbindelse med Lund och var
närvarande vid domkyrkans invigning 1145 6. Han sättes av traditionen
i förbindelse med Skaradomens fullbordan 7. Sannolikt har vid
förstnämnda tillfället ett missale överlämnats till bruk i den nya
domen. I varje fall har helgonlängden blivit överensstämmande.
1 Jfr. till exempel Missale Lundense 1514 och BL.
2 Se nedan not 5.
3 De många namnen för en dag torde exempelvis antyda detta.
4 Mauritius kallas i NL patronus noster, men intager icke högsta rangen.
Han har måhända varit patronus för det gamla monasteriet i Lund.
5 Ansgar och Knud ha troligen båda kommit från, resp. över Danmark.
Vad Ansgar angår, är det dock möjligt, att förbindelsen med Bremen var direkt.
Legenden i BL och BS är ej densamma, men båda breviarierna ha genomgått
förändringar, vilket tillsvidare omöjliggör exakt bestämning. Ansgar 3/2 har
på 1100-talet redan varit känd även utanför det egna stiftet, jfr. G. Zilliken,
Der Kölner Festkalender, Bonn 1910, sid. 42. 3/s är dödsdagen. Om
kanonisa-tionen föreligger ingen uppgift.
6 NL sid. 90. Dipl. Suec. I, 53.
7 Västgötalagen, IV, 16, sid. 306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
