Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, De gamle nordbornas väderstrecksbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Lauritz Weibull.
har man östersolen i ansiktet. Adams övergångsställe är
farvattnet vid Sprogö. Sju smärre öar, säger han, ligger i
Fyens närhet. Han nämner av dem Möen, Femern,
Falster, Låland, Langeland. Dessa öar förlägger han sydost
om Fyen \ Det kan här inte vara något tvivel: Adams
väderstrecksbeteckningar för Jylland och Fyen stämmer med
de nuvarande.
Man har emellertid i Adams beskrivning av Danmark
inte väl hunnit över till Sjælland, förrän en förändring
inträder. Själland, som man far igenom på en natt, berättar Adam,
»har i vester Jylland, staden Arhus, Ålborg och
Vendsys-sel, i norr, där Sjælland ligger öde, nordmannahavet, i
söder åter det nämnda Fyen och det slavoniska havet; i öster
ligger det mitt över en udde av Skåne, där staden Lund är
belägen»2. Orienteringsuppgifterna för norr och öster är
för allmänt hållna för att några slutsatser skall kunna
dragas av dem. Men vester om Själland ligger enligt Adam
Århus, Ålborg och Vendsyssel. Här är vester förlagt upp i
vårt nordvest. Och söder om Sjælland ligger hos Adam,
tagna under ett, Fyen och det slavoniska havet. Söder är
här vårt sydvest. Det är alldeles samma sätt att beteckna
väderstrecken, som tidigare mött i de äldre källorna och
som återfinnes även i fråga om Birka och Jumne.
Motsägelserna hos Adam i hans framställning av
länderna vester och öster om Store Belt är ofrånkomliga. De
får sitt markantaste uttryck i påståendet på det ena stället,
att när man färdas över Fyen till Sjælland, man färdas mot
öster, på det andra att Sjælland har Fyen söder om sig.
Uppgifterna står alldeles oförmedlat. De är införda i två
kapitel intill varandra.
III.
Från århundradet efter Adam, otvivelaktigt 1100-talets
slut eller 1200-talets början, föreligger tvenne geografiska
1 IV kap. 1, 4, 16.
2 IV kap. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
