- Project Runeberg -  Scandia / Band II. 1929 /
96

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Nygren, Källstudier till Sveriges historia 1230-1436

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blevo då de litterära uttrycksmedlen i stället för hovkrönikan
eller det torra uppräknandet av minnesvärda händelser. När
annalskrivandet återupptogs under 1400-talet, närmast från
klostren (särskilt Vadstena), men sannolikt även från stormännens
sida, ha de nya kronologierna uppstått genom kompilation,
alldeles som de äldre, ty såväl n:ris XV och XIX i Scriptores
tom I som Annerstedts s. k. Annaies Sigtunenses äro också de
ingenting annat än kompilationsarbeten. Men i kronologiskt
hänseende, det för dessa väsentligaste, har Erikskrönikan, om
vars spridning man för övrigt vet så litet, haft föga intresse,
och ha deras upptecknare måst hämta tidsbestämningar från
annat håll, föreligger all sannolikhet för att de där även funnit
själva sakuppgifterna.

Det skulle vara frestande att ytterligare fördjupa sig i det
ovan blott antydda problemläget för de svenska annalerna, men
då utrymmet icke kan tillåta detta, vill rec. i stället övergå
till en källgrupp, som han anser, att förf. icke utan vissa risker
tör uppfattningen av Erikskrönikans genesis nonchalerat:
konungalängderna. Det är nämligen obestridligt, att dessa ej
mindre än annalerna äro en viktig, inhemsk förutsättning för
uppkomsten av en krönikeskrivning i Sverige, och det är
påfallande, huru ofta dessa två slag av tidiga historiska
uppteckningar uppträda tillsammans i handskrifterna[1]. Liksom de nakna
biskopslängderna svälla till allt utförligare biskops- eller
stiftskrönikor, är konungalängdens nästa logiska utvecklingsskede
konungakrönikan, och en rimmad sådan föreligger i själva
verket i Erikskrönikan. Såsom dennas närmaste inhemska
föregångare tvekar rec. för sin del icke att utpeka Västgötalagens
märkliga konungalängd, som förf. sid. 2 nämner som en
isolerad företeelse »utan motsvarighet i den äldsta annalskrivningen»,
men vars »korta, prägnanta karaktäristiker . . till de i
kronologisk följd uppförda namnen» (1. c. ) onekligen förebåda en
kommande krönikediktning, till vars oskrivna lagar även hörde
den att iakttaga kronologien utan att anföra några årtal.
Sannolikheten av en nära förbindelse mellan dessa verk göres ännu

1 Codex B 17, som förf. citerar sid. 22, innehåller sålunda utom
kronologien n:r XII (årboken 266—1430) även konungalängderna n:ris II, III och
VIII i Scriptores, tom I; om de två förra se G. Storm i Indi. t. Monumenta
historica Norvegiæ, sid. XVIII, som daterar dessa textredaktioner till första
hälften av 1400-talet, vilket kan observeras gent emot Schlyters datering. —
Gat. regum VII i SRS förekommer i samma handskrift som kronologi nr XV
(916—1263), GR XI slutligen tills, med kronologien nr XIX i cod. G 92,
UUB. — Om cod. I) 4 i Kungl. bibl. i Stockholm se ovan i texten.


[1] 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 10:52:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1929/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free