Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Nygren, Källstudier till Sveriges historia 1230-1436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krönikefabrikationen har aldrig bestritts. Oftast har den satts i
samband med Prosakrönikan och Lilla rimkrönikan, vilka
emellertid icke behandlas av förf. (jfr dock sid. 178 f; 203 noten).
Bland historici har den alltid åtnjutit vanrykte på grund av
sin i tekniskt hänseende rätt simpla beskaffenhet, men har icke
desto mindre eller kanske just därför gjorts till föremål för en
källkritisk analys, som man blott kunde ha önskat blivit
utsträckt även till övriga led av den stora rimkrönikesviten. Till
vad von der Ropp och Erslev redan uppdagat i förenämnda
hänseende, tillägger nu förf. Birgittas skrifter och med någon tvekan,
vilken rec. finner överflödig, Liknelsen om konung Albrekt,
varjämte han utför och exemplifierar den komparativa granskningen
i sin helhet så grundligt, att man förvisso kan beteckna hans
undersökning som uttömmande. Särskilt noterna å sid. 188 f.
bjuda på flera intressanta uppgifter angående åtkomstdokumenten
till Skåne och Halland under Magnus Erikssons regering.
Framför allt uppehåller sig emellertid förf. vid sin källas
förhållande till den s. k. Visby-krönikan. Om den ifrågavarande
relationen ha såväl von der Ropp som Erslev förut yttrat sig
och därvid i ena jämförelseledet indragit även Ericus Olai
krönika, den förre hävdande alla tre verkens beroende av en
gemensam, nu förlorad källskrift, den senare förnekande, dock
med vissa förbehåll, allt sammanhang dem emellan. I valet
mellan dessa två uppfattningar ansluter sig förf. efter en
energisk källanalys till den första (sid. 190—206) och får därvid
även tillfälle att närmare ingå på det märkliga Visbyverket
(sid. 200, not 1). Hans träffsäkra iakttagelser här komplettera
Erslevs goda utredning av krönikans tillblivelse (i dansk Hist.
Tidsskr. V: 3). Att vi i denna krönika, åtminstone för den tid,
som här kommer i fråga, ha att göra med ett kompilationsverk
från något av åren efter 1412 (så Erslev i Kilderne til
Danmarks Historie i Middelalderen, sid. 15) och icke med samtidigt
förda anteckningar, ådagalägger redan det sätt, varpå densamma
upptecknats i handskriften. Icke nog med att samma hand
skrivit såväl största delen av krönikan som även de danska
annalerna (Annales Danici, sid. 136 f) samt på flera ställen i
ka-lendariehandskriften (cod. Holm. B 99) annoterat minnesvärda
händelser: notiserna följa i den förstnämnda även oavbrutet på
varandra och åtminstone till och med omnämnandet av Albrekts
frigivning 1395 med samma hand. Nytt år markeras sålunda
ej med ny rad, och ändringar eller överstrykningar förekomma
ingenstädes. Detta och den omständigheten att skrivaren noga
hållit i sär de danska och de svenska verken lämna knappt
något tvivel övrigt, att han icke i båda fallen avskrivit eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
