Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge Almquist, Karl Johan, utrikespolitiken och pressen år 1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Johan, utrikespolitiken och pressen år 1813.
155
förutsatte »våda för allmän säkerhet», men att han tvärtom
alltid varit mån att »försvara lagarnas och det allmänna
lugnets och ordningens helgd»; han hoppades, att konungen
skulle »skilja förhastandets fel från uppsåtets». Denna
vädjan förklingade ohörd; indragningen stadfästes av Kungl.
Maj:t med den verkan, att Wallmark miste sin
utgivarrät-tighet*.
Medan Wallmark sålunda blev näpst, visade Engeström
och överståthållaren sitt nit genom att inleda en
undersökning, som avsåg att upptäcka artikelns författare — och som
inte stod i bästa överensstämmelse med § 1 mom. 7
tryckfrihetsförordningen. Alla frågor till Wallmark besvarades av
denne med förklaringen, att han själv icke visste, vem det
var, och då överståthållaren avfordrade honom manuskriptet,
svarade han, att detta var förstört; han tycks i själva verket
ha återtagit det efter indragningen och bränt upp det.
Undersökning anställdes i tryckeriet under medverkan av
Gre-vesmöhlen, men den ledde endast till det negativa resultatet,
att manuskriptet icke hade varit av Wallmarks hand. Man
utlovade en penningbelöning till den, som kunde angiva
författaren, men detta hjälpte lika litet som erinringar till
Wallmark, att han måste röja hemligheten, om han ville
hoppas att med tiden återfå sitt privilegium 2.
Det kan vara skäl att i detta sammanhang något dröja
vid denna fråga: vem var artikelns författare?, helst som detta
är ett litet mysterium, som beredde icke blott myndigheterna,
utan också Karl Johan och säkert också en stor del av
allmänheten åtskilligt med huvudbry. Det ligger onekligen nära till
hands att tänka sig, att Wallmark själv dolt sig bakom
insändarens mask, men detta antagande göres osannolikt av flere
omständigheter. Hans egna försäkringar, vidhållna ännu i den sena
självbiografin (1851), äga väl enligt sakens natur icke fullt
bevisvärde, helst som han, säkert mot bättre vetande, till en början
1 Rapporter om indragningen jämte Wallmarks supplik bland
Hof-kanslersämbetets handlingar, Carl Mörner till Karl Johan 18 maj 1813.
2 Engeström till Karl Johan 20 maj, till Wetterstedt 1 juni; Carl
Mörner till Karl Johan 21 maj 1813.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
