Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Hallandslistan i kung Valdemars jordebok. En kritisk studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Sture Bolin.
genom kvärsätet en gång friköpt sig från skyldigheten att gå
i ledung.
I själva verket ligger icke något uppseendeväckande i
vår tolkning av den halländska stuten. Ordet stut finnes
brukat om skatter och sammanskott av de mest skilda slag 1.
Det enda gemensamma för dem är just att de äro allmänna
avgifter.
Något annat torde icke behöva inläggas i den vår- och
vinterstut, som omtalas i Hallandslistan. Den behöver icke
— såsom den härskande uppfattningen gör gällande — vara
en del av en allmän skatt vid namn stut, som utgick över
hela Danmark och överallt hade en bestämd skatteteknisk
betydelse av gästeriavlösning. Den kan i stället vara den
del av ledungsskatten, vilken utgick från den halländska
allmogen i gemen.
D^ssa tankar om den halländska stutens karaktär kunna
icke avfärdas som lösa hugskott. Den här framförda
uppfattningen är den, som närmast framgår av en logisk
deduktion ur Hallandslistans uppgifter, sedda i samband med den
härskande uppfattningen om kvärsätet. Även andra källor
tala till förmån för densamma. Men då vi begränsat denna
vår studie till att allenast omfatta Hallandslistan, komma de
att framläggas först i ett annat sammanhang.
16. Återstår den tvistiga frågan om huvudstyckets och
Hallandslistans inbördes förhållande. De två
skarpsinnigaste lösningarna hava givits av Erslev och Weibull. Den
förre anser — enligt vad förut sagts — att Hallandslistan
angiver konungens bruttoinkomster av Halland,
huvudstycket hans nettoinkomster. Det avgörande beviset för
denna lösnings riktighet ser Erslev i sin tolkning av
Hallandslistans sekundära huvudsumma 2. I det föregående har
visats, att denna tolkning icke är riktig. Den sekundära
huvudsumman är icke uppkommen genom hopsummering
1 Se sammanställningen hos Christensen a. a. s. 450. De här
uppräknade exemplen kunna betydligt utökas.
2 Se ovan s. 170 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
