Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Carl XII:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XII:s död.
247
historiskt enda viktiga — att utsikten till Sveriges krona för
denna part var i färd med att stängas.
Ett par inslag i den följande händelseväven låter sig
fastställa.
Arvprinsen och med honom hans fader lantgreven av
Hessen hade fram i 1718 mist allt inflytande hos Carl XII
— arvprinsen kunde inte ens längre meddela sig med honom
i politiska frågor — och i april 1718 skriver han, att han nu
är nödd och tvungen vidtaga alla de preventiva åtgärder,
som stod i hans makt mot vad som hotade honom. Den
18 maj låter han därefter det hessiska hovrådet Hein uppsätta
och överlämna till sin gemål Ulrica Eleonora en vidlyftig
promemoria om de mått och steg hon hade att vidtaga i händelse
av könungens död, »om tillika dess gemål H. Högf. D. ej vore
närvarande utan vistades vid arméen». I aderton år hade Carl
XII tillbrakt sitt liv i läger och på slagfält; först nu finner man
anledning till en dylik promemoria. Ulrica Eleonora hade
promemorian framme till studium i oktober 1718; hon följde
den noga, när hennes broder var borta *. Men lika märkligt
och upplysande för situationen i dess helhet som detta
inslag är ett annat: att Carl XILs död kom att inträffa just då
den inträffade. Det var i november den allmänna meningen,
att Görtz, som den franske, med hessarna lierade ministern
Campredon rapporterar, nu lyckats i sina hemliga
underhandlingar om ett giftermål mellan hertigen av Holstein och
czar Peters älsta dotter; traktaten mellan Sverige och
Ryssland var förd i pennan, och med denna traktat hade Görtz
lämnat Åland och var på väg till högkvarteret2.
»Fredsunderhandlingen», skriver riksrådet Gustaf Bonde, var »mest
riktigt till ända brakt, så att det allenast berodde på några
små formaliteter, varutinnan baron Görtz ärnade inhämta
Hans högtsalig Maj:ts sista utlåtelser». Arvprinsen
Fredrik var underrättad om Görtz’ ankomst till Stockholm och
1 Handlingar till upplysning av svenska historien, utg. af Fant, IV, 7;
Hartman, a. arb., IV, 98, 102; Bowallius, Om svenska statsskickets förändring
efter konung Carl XII:s död, 6.
2 Carlsson, a. arb., 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
