Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Weibull, Arkivordningsprinciper. Historisk återblick och nyorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Carl Gustaf Weibull.
II.
Ar nu denna holländarnas, i Sverige och i flertalet
andra länder till sina huvudlinjer antagna och tillämpade
uppfattning om ett arkivs ordnande i alla delar efterföljansvärd,
det praktiserade ordningssystemet det ändamålsenliga?
Enligt den av fransmännen redan i början av 1840-talet
erkända och av de holländska arkivmännen såsom
grundläggande starkt framhävda proveniensprincipen, le respect des
fonds, är varje särskilt arkiv att anse som ett helt för sig
och får med detta handlingar från andra arkiv icke
sammanblandas. Det lider intet tvivel, att denna princip varit och
är ett Columbi ägg inom allt arkivväsen, en landvinning av
största betydelse, länge till stor skada okänd för de
kammarlärda arkivmännen med biblioteksmässig skolning. I paritet
med denna proveniensprincip uppställes emellertid också
principen, att ett arkivs ursprungliga organisation skall vara
normerande vid arkivets ordnande, och tagas alla de konsekvenser,
som följa härav. Med skäl synas starka invändningar här
kunna och böra resas.
Det låter sig givetvis icke förnekas, att ett arkivs
ursprungliga organisation i viss mån och i stora drag blir avgörande
för ordningen inom detsamma. Ett efter seriesystem inrättat
arkiv kan sålunda svårligen helt omordnas efter dossiersystem;
på samma sätt lär det näppeligen faila någon in att förändra ett
genomfört dossiersystem i ett äldre arkiv till seriesystem, även
om detta skulle vara möjligt. Men härifrån är steget långt
till att göra gällande, att vid ett arkivs ordnande
verksamheten i huvudsak skall vara av restaurerande art och att
först i andra rummet hänsyn får och kan tagas till de
historiska undersökningarnas intressen \
1 Holländarnas detaljbevisning för denna senare sats (Muller, Feith och
Fruin anf. arb. § 19 sid. 35—36) måste betraktas såsom synnerligen svag.
Deras argument för satsens riktighet vända sig mot det gamla systemets
forsyndelser: osystematiskt utplockande av handlingar rörande ett visst ämne ur
en eller flera serier och hopblandning av handlingar från olika arkiv vid
ämnesgruppering. Detta senare säges hava ägt rum vid ordnandet av de franska
arkivdepoterna, ett påstående, som emellertid föranlett utgivarna av bokens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
