Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Weibull, Arkivordningsprinciper. Historisk återblick och nyorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkivordningsprinciper.
69
Själva den motivering, som lett till uppställande av dessa
grundsatser — den ursprungliga ordningen såsom den vilken
bäst motsvarat och ännu motsvarar vederbörandes behov 1
— är knappast hållbar. Förhållandet är mestadels det, att
ämbetsmännen från början endast lagt dokumenten
tillsammans utan genomtänkt system, på det sätt, som låg närmast
till hands, alltså rent kronologiskt, efterhand som de
inkommit eller ärendena avgjorts, möjligen med en och annan
smärre uppdelning, breven för sig, handlingarna till de olika
protokollen för sig ete. Mekaniskt hava efterföljarna gjort
på samma sätt, måhända med någon ytterligare uppdelning.
Så länge ämbetsverket ännu var litet och handlingarna få,
kan systemet kanske ha fungerat till belåtenhet; så snart
ämbetsverket vuxit ut, arkivaliemassorna hopat sig och det
även gällt att använda dem för handläggning av ärenden, som
kräft tillbakablick på äldre tiders förhållanden, hava
olägenheterna framträtt. Med den praktiserade arkivordningen har
ämbetsmannen, hur väl han än känt densamma, ofta stått
handfallen inför de tigande, för lösande av hans uppgift
närmast kaotiska arkivaliemassorna.
Riksarkivarien Secher, den energiske förkämpen för den
formella principens användning vid arkivordningsarbetet,
anför i sin skrift om proveniensprincipen ett i detta
sammanhang belysande exempel. Då han ännu var arkivarie vid
provinsarkivet i Köbenhavn, infann sig en dag hos honom
en hemmansägare från Holbækstrakten och begärde
upplysningar om sin egendoms tiondeförhållanden, men detta »uden
at kunne give noget som helst kronologisk eller reelt
Holdepunkt for en Undersögelse». Secher svarade sin hemmansägare,
att en dylik utgångspunkt var nödvändig; hemmansägaren åter
menade, att alla handlingar om hans gård borde ligga sam-
franska upplaga till anmärkningen (sid. 43): »Il ne faudrait pas exagérer:
dans les Archives départementales françaises la plupart des documents sont
classés par fonds d’après leur provenance». Yttermera framföra holländarna
såsom argument, att vid ämnesgruppering blott vissa historiska undersökningars
intresse tillgodoses, under det att andra skadas.
1 Se ovan sid. 60, 63 och 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
