- Project Runeberg -  Scandia / Band III. 1930 /
118

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kristian Erslev och Stockholms blodbad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

Lauritz Weibull.

dorn, som avkunnades den 8 november 1520 av en särskilt
tillsatt andlig domstol. Dokumenten är till sin autenticitet
höjda över varje tvivel. De ingår som de avgörande
momenten i själva händelseförloppet. Vid sidan härav
föreligger endast rent berättande källor. Bland dessa har en
relation om blodbadet, uppsatt av tre kaniker från Uppsala
på försommaren 1523, in i senaste tid tillskrivits vitsord.
Kanikerna var som domare med om att avkunna sententian,
själva rättsgrundlaget för avrättningarna. I varje fall en av
dem, domprosten Jöran Turesson (tre rosor), har sigillerat
denna.

Då Paludan-Muller skulle taga ståndpunkt till dessa
källor, förklarade han klagoskriften och sententian tillkomna
under förhållanden, som förtog deras författare möjligheten
att säga sanningen; han utmönstrade båda och höll sig
enbart till den berättande källan, relationen. Erslev
formulerade 1891 sin ståndpunkt i följande ord: »där är ingen
grund att ställa den ena källan som hävd över varje tvivel,
den andra som helt igenom opålitlig; tvärtemot har var och
en sina brister och sina förtjänster. Vi kan då inte lägga
endast den ena till grund, utan måste taga hänsyn till bägge,
sammanarbeta dem och söka sanningen, där det är mest
grund till att se den» (142). Gentemot dessa källvärderingar,
satte jag 1928 en annan. Med stod i en vidlyftig bevisföring
sökte jag visa, att relationen alltigenom var en försvarsskrift,
fylld av medvetna, tendentiöst utformade felaktigheter och
förvanskningar. Den historiska rekonstruktionen måste också
enligt min mening följa helt andra linjer än tidigare (27 ff.).
Huvudakterna i processen, klagoskriften och sententian, inte
en domarnas senare hopsatta försvarsskrift för hur de
handlat, måste läggas till grund för framställningen. Över
Er-slevs vaga, subjektivt inställda ståndpunktstagande var man
därmed nådd fram till en konträrt motsatt uppfattning mot
den som Paludan-Muller hävdat.

I sin skrift av 1929 refererar Erslev sin ståndpunkt 1891
i följande ord: »efter min uppfattning borde man i första
linje bygga på domen, men dock jämsides taga hänsyn till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:20:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1930/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free