Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Sörensson, Fältherrar, härorganisation och krigföring under trettioåriga krigets senare skede. En orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härorganisation och krigföring under 30:åriga kriget. 143
märkte, att kosan styrdes över Rhen K Även truppofficerarna
till och med överstarna voro till större delen tyskar. Men
till generaler avancerade dessa mera sällan och, egendomligt
nog, allra minst i kejsarens egen armé, där t. ex. i början
av 1643 Hatzfeldt av Leopold Vilhelm rent av betecknas
sonl den ende tyske generalen2. Visserligen får ej detta
tagas alldeles efter orden, utan ärkehertigen har säkerligen
menat den ende av dem, som kunde komma i fråga till en
ledande ställning, men även med denna inskränkning är
dock förhållandet ytterst anmärkningsvärt. I franska armén
intogo ju weimarianerna under sina direktörer en särställning,
men även under de tider, då de egentliga fransmännens
antal var försvinnande litet, låg överbefälet efter hertig Bernhards
död alltid i händerna på en fransman. Och i den svenska
armén hade det upphöjts till en princip, att såväl
överbefälhavaren som hans närmaste man och ersättare alltid skulle
vara svenskar. Även i det övriga generalitetet och t. o. m.
bland överstarna var det svenska elementet alltid rätt talrikt
representerat, under det att i långliga tider inte ett enda
helt svenskt regemente fanns vid armén 3.
Det är nämligen ett av de egendomligaste dragen i
militärt hänseende hos trettioåriga krigets senare skede, att
man, vad manskapet beträffar, knappast kan tala om några
i grunden olika arméer, utan att alla i Tyskland kämpande
fälttrupper i detta hänseende äro i stort sett fullständigt
ensartade. Trosbekännelsen spelar en ytterst undanskymd
roli. Redan Wallenstein hade anställt många protestantiska
överstar, vilkas regementen naturligtvis i stor utsträckning
rekryterades bland deras trosförvanter, och åtminstone
beträffande de meniga, frågade man sedan ännu mindre efter
deras tro. Sedan flera protestantiska furstar, framför allt
kurfursten av Sachsen, gått över på kejsarens sida, under
1 G. Björlin: Johan Banér. A. Ghéruel: Histoire de France pendant
la minorité de Louis XIV. Histoire de France, publiée par Lavisse, VI.
2 Leopold Vilhelm till kejsaren, 9/i 1643. Feldakten. Öst. krigsarkivet.
3 Chemnitz a. a. Torstensons skriv, till Kungl. Maj., till J. Oxenstierna
m. fl. Riksreg. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
