Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Sörensson, Fältherrar, härorganisation och krigföring under trettioåriga krigets senare skede. En orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Per Sörensson.
bildandet av fullt reguliära slagordningar. Tack vare de
svenska truppernas goda manöverförmåga och Torstensons
mästerliga användning av artilleriet slutade striden med
svenskarnas seger *. Turenne och Condé åter, som sedermera
vunno en sådan berömmelse, tyckas under dessa sina första
tyska fälttåg ej ha visat någon större taktisk skicklighet.
Turenne begick vid Mergentheim det svåra felet att, ehuru
han överrumplats av fienden, söka samla sin armé framåt,
vilket medförde, att han måste upptaga striden med betydligt
underlägsna krafter och därför också led ett förkrossande
nederlag. Condé åter inskränkte sig både vid Freiburg och Allerheim
i huvudsak till rent frontala anfall, vilka på det förra stället
misslyckades — fiendens återtåg framtvangs först sedermera
genom en kringgående rörelse —, på det senare kröntes med
framgång endast tack vare den omständigheten, att den
fientlige överbefälhavaren, den duglige Mercy, stupade 2.
Fransmännens misslyckade anfall vid Freiburg är för
övrigt ett av de mera typiska exemplen på en under hela
denna tid så gott som undantagslös regel: anfall mot befästa
ställningar misslyckas, även om angriparen förfogar över
en ansenlig övermakt. Gustav Adolfs med ganska
betydande förluster tillbakaslagna försök att storma Wallensteins
befästa läger vid Nurnberg, Leopold Vilhelms fåfänga anfall
mot de förbundna vid Wolfenbuttel 1641 äro ett par andra.
Det senare är så mycket beviskraftigare, som de förbundna
bestodo av 3 à 4 olika kontingenter, vilka saknade gemensam
befälhavare — senare franska försök att tilldela Guébriant
en sådan ställning strida bestämt mot samtida källor —,
och bland vilka myteriet på grund av utebliven sold i varje
ögonblick hotade att slå ut i full låga 3.
Strategien måste naturligtvis i hög grad påverkas av,
att en till och med betydligt underlägsen här sålunda enbart
1 Generalstaben a. a.
2 Precis des campagnes de Turenne 1644—1675. J. Heilmann: Die
Feldziige der Bayern in den Jahrén 1643, 44 und 45.
3 Chemnitz a. a. Rapporter i Feldakten, i Kriegsakten (Statsarkivet i
Wien), i »Dreissigjähriger Krieg,» t. 461 (Statsarkivet i Munchen) och i R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
