Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Kring Carl XII:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring Carl XII:s död.
159
Den förre säger, att konungen stödde sig med armarna
på bröstvärnet; vad han ville se var fästningen och den nya
linjen. Men är det förra riktigt och hade han huvudet vänt
mot det nämnda hållet, kan till följd av skottkanalens
riktning en eventuell kula från fienden endast ha kommit från
fortet Överberg. Det är alltså i full överensstämmelse med
denna sin skildring, som Maigret gör gällande, att skottet
kommit därifrån 1.
Men Maigrets berättelse tillhör den klass av relationer,
som äro märkta av tendens bland annat i fråga om
konungens ställning. Den bör icke tillmätas samma vitsord som
Garlbergs tendensfria berättelse, vars talrika detaljer — i den
mån de låta kontrollera sig av topografiska förhållanden och
dylikt — ej sällan kunna bestyrkas 2.
1 Ovanstående meddelar Maigret tydligast i sin andra berättelse; men
även hans första berättelse, där det omtalas, att Maigret hade sitt huvud
mellan konungens fötter, förutsätter, att konungen har bröstet emot vallen.
Också i denna berättar han, att konungen önskade se fästningen och arbetena,
men han omtalar ej, att skottet kommit från Overberg. Att det just är
härifrån skottet, därest det lossats av fienden och Maigrets berättelse vore riktig,
måste ha kommit, är tydligt av samma skäl, som nedan redogöres för vid
analysen av Garlbergs berättelse.
2 Carlbergs berättelse i sin nuvarande form tidsättes av Weibull till
1762—74. Detta är evident. Om man emellertid jämför densamma med de
uppgifter, som Carlberg lämnat till kapten S. Kellander och som finnas
inryckta i dennes 1762 hållna parentation över Kaulbars (S. Kellander:
Åminnelsetal öfver ...... Johan Fridrich von Kaulbars bl. C. 4) finner man
mellan dessa så stora likheter, att det är absolut nödvändigt antaga att en
med den bevarade redaktionen ytterligt nära besläktad och på de väsentliga
punkter, vilka Kellander meddelar, i sak helt överensstämmande version av
Carlbergs berättelse varit färdig. Den skillnad som ligger i att Kaulbars’
utrop vid konungens död av Kellander angives på tyska, i den bevarade
relationen på svenska synes dock kanske giva vid handen, att Kellander inte
framför sig haft den bevarade relationen. Iakttagelsen berättigar alltså icke till
ett daterande av denna till just år 1762 men väl till att giva en terminus
ante quem för en med denna nära befryndad äldre. Därest i denna äldre
version redan de av Weibull påpekade inflytandena från och framför allt
polemiken emot De la Mottraye och Voltaire voro förhanden, skulle denna vara
författad mellan 1731 och 1762. Men intet hindrar, att dessa lån kunna
vara inarbetade i en äldre version, vilken verkligen enligt Carlbergs berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
