Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Hjalmar Holmquist.
samtidigt utlåtande av Nurnbergs reformator Andreas Osiander
(blott delvis tryckt 1525). Slutligen må nämnas, att våra främsta
liturgiska forskare, såsom Quensel, Rodhe och Brilioth, till full
evidens påvisat, att Olavus svenska mässa som förebild haft
Nurnbergmässan, närmare bestämt i en plattysk revision i
Rostock-reformatorns Sluters Gesangbuch 1531 (Bergendoff).
Därigenom lades grunden till den mera humanistiskt präglade och
rituellt rikare och skönare utformning, som det svenska
gudstjänstlivet fick i jämförelse med den övriga lutherska världens,
förstärkt genom vissa säregna svenska traditionsdrag och
detaljer, som Olavus införde. Tydligen har han funnit det svenska
religiösa kynnet bäst harmonisera med det humanistiskt stämda
evangeliska andelivet i Sydtyskland. Lika starkt framträder
denna förbindelse, när en evangelisk svensk andakts- och
upp-byggelselitteratur på 1540-talet växer fram. Nästan
undantagslöst kunna de svenska bönböckerna påvisas vara översättningar
från tyskan, och förlagorna gå mestadels till linjen
Nurnberg-Brenz (S. Estborn: Evangeliska svenska bönböcker 1929).
Nu visar det sig, att även det svenska kyrkoorganisatoriska
arbetet hämtat sina viktigaste tyska förebilder från samma håll.
När Erik XIV:s tronbestigning gav Laurentius Petri möjligheten
att framlägga resultatet av det 30-åriga kyrkliga
stadgearbetet i en utformad kyrkoordning 1561, anknöt han denna såväl
i uppställning och kapitelordning som i själva innehållet och
formuleringarna närmast till Brenz’ Wurttemberg-ordning av
1553. o E. Färnström har i en undersökning i
Kyrkohistorisk Årsskrift 1928 klarlagt detta och i detalj analyserat både
beroendet av den tyska förebilden och självständigheten mot
denna. Detta är av stort värde för kännedomen om det
egenartade i den svenska kyrkogestaltningen. Ty just genom
kyrkoordningens 1561 formella och sakliga anknytning till
Wurt-tembergs kyrkoordning 1553 framträder på åskådligt sätt de
moment, vari den förra går sin egen väg.
Något utnyttjande av kyrkoordningen 1561 såsom källa
för studium av kyrkolivet under Erik XIV har ännu ej skett.
Den blev först känd, när Ahnfelt i Lunds universitets Årsskrift
1893 redogjorde för densamma efter ett manuskript i Linköpings
stiftsbibliotek och visade, att den i det väsentliga sammanföll
med den 1571 tryckta kyrkoordningen (några historiskt
intressanta olikheter ha dock hittills blivit obeaktade). Påtagligen
var det detta 1561 föreliggande förslag till kyrkoordning, som
1562 vid mötet i Stockholm förelades konungen. Det blev
visserligen icke statsligt bekräftat och tryckt, kanske på grund av
Beurreus kalvinska inflytande, såsom ärkebiskopen antydde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
