Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
287
sant bild. Det visar sig både i fråga om lara och fromhetsliv,
författning, kult, undervisning och folkdisciplinering, att den svenska
evangeliska kyrkan var på väg att utgestalta en särskild nordisk
typ av reformationen, lika avgränsad i sin egenart som den
tysk-lutherska, den kalvinska och den anglikanska. Detta är
ett moment även i den allmänna kyrkliga utvecklingen, som
förtjänar att observeras och komma till sin rätt i
historieskrivningen. Det skulle vara av värde att få en närmare undersökning,
i vad mån utgestaltningen av denna typ sammanhänger med,
att den kyrkliga utvecklingen i Danmark varit i åtskilligt
likartad, och växelverkan ägt rum med Sverige. Sannolikt har en
sådan försiggått i högre grad, än forskningen hittills påvisat.
Erik XIV:s regering innebar det fortsatta utbyggandet av
Laurentius verk. Inflytandet från kyrkoordningen 1561 visade
sig snart på olika vis. Gustav Vasas försök att upplösa
biskopsinstitutionen och stiftsindelningen medels ordinarier, seniorer
ete. sjönk undan, och biskopsämbetet återvann mer och mer
av sin betydelse; endast domkapitlen syntes hemfalla åt sotdöden.
Det evangeliska ärkebiskopsdömet växte till den givna
ledareställningen i svenska kyrkan. Personligen uppbar Laurentius
denna ställning genom sitt i full omfattning utvecklade arbete
för religiöst-sedlig förnyelse i evangelisk ända, sitt föredöme av
apostolisk enkelhet och rena seder, sin flitiga själasörjare- och
predikoverksamhet och sitt författarskap på både det praktiskt
religiösa och det teologiska området. Enbart denna hans
verksamhet berättigar till en annan uppskattning än den vanliga av
Erik XIV:s regeringstid ur kyrklig synpunkt. Helt visst har
ärkebiskopen även förtjänsten av den svenska edition 1567 av
Luthers lilla katekes med bönboksavdelning, som av R. Dahlberg
1915 påträffades i Helsingfors (tryckt i facsimile 1929 med
bibliografisk inledning av I. Collijn) och som visat sig vara
grundvalen för de olika svenska katekesupplagor, som plägade
sammanföras med psalmboken fram till 1697. Även i
bibelöversättningsarbetet kom 1560-talet att bli av särskild betydelse.
J. Lindblom har påträffat översättningar av ett flertal
gammaltestamentliga bibelböcker från denna tid, vilka äro självständiga
i förhållande till den av Luther starkt bestämda 1541 års
officiella bibel och som söka närmare anknytning än denna till
den hebreiska grundtexten och ibland också nå en riktigare
mening än Luthers översättning. En stark strävan efter klarhet,
stundom ända till brett förtydligande, kännetecknar ock dessa
översättningar. I ett fall föreligga direkta bevis för att Laurentius Petri
är översättaren, och allt talar för att han gjort samtliga. I fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
